Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ängelholm borde kallas Läderstaden

Nu finns nya Ängelholmsboken ute i handeln igen. Tema för året 2019 är läder.

Kalle Lind, Ove Torgny och Johan Brinck i redaktionskommittén plockar upp färska exemplar av Ängelholmsboken 2019, som handlar mycket om läderstaden Ängelholm.Bild: Niklas Gustavsson
Beredning och tillverkning av läder har haft stor betydelse för Ängelholm. På omslaget av Ängelholmsboken 2019 finns bland annat en bild på Grönvalls 157 meter långa läderfabrik längs Rönne å.
– Ängelholm kallas ofta för Lergökastaden. Men den skulle lika väl ha kunnat kallas Läderstaden, säger Johan Brinck, som tillsammans med Ove Torgny och Kalle Lind ingår i Lokalhistoriska förenings redaktionskommitté.
Nu håller de färska exemplar av boken i sina händer. Där kan man följa historien om lädret i Ängelholm från slutet av 1600-talet och 300 år framåt.
Kring år 1900 började verksamheten bli omfattande, då industrier med läderhantering i staden växte fram.
År 1940 hade Ängelholm 6 000 invånare. Då hade Grönvalls läderfabrik vid Storgatan och Remfabriken på Ängavången tillsammans över 500 anställda.
– Om man lägger till de anställdas familjer och alla underleverantörerna som fick sin utkomst av läderföretagen, så blir det säkert omkring 2 000 personer. Alltså i praktiken var var tredje person som då bodde i Ängelholm på ett eller annat var beroende av läderhanteringen , säger Johan Brinck.
Före och under andra världskriget bearbetades massor av läder på fabrikerna i Ängelholm för att skickas till skofabrikerna. Där de blev kängor till försvarsmakten.
I ett kapitel i skriver Johan Brinck om Select och VM-bollarna, som bland annat handlar om tillverkningen av bollarna till fotbolls-VM i Sverige 1958.
Men finns även avsnitt som inte handlar om läder. Boken berättar exempelvis om Kronohäktets verkliga ålder.
Dessutom går man utanför stadskärnan och berättar om en vandring Rössjöholm, om en efterlängtad vägsträcka mellan Ängelholm och Skälderviken samt hur det var i Össjö var på 1700-talet.
Sedan 1988 har Lokalhistoriska föreningen årligen dokumenterat Ängelholms nutid och dåtid. I vanlig ordning innehåller boken ett rikt bildmaterial som dokumenterar både äldre och yngre historia.
Årets bok har tryckts i en upplaga på 2 300 böcker och finns nu till försäljning.
Gå till toppen