Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Tysk sväng om EU:s insättningsgaranti

Tysklands regering backar från flera års hårdnackat motstånd mot en gemensam insättningsgaranti i EU:s bankunion. – Detta får man nog se som väldigt viktigt, säger professor Lars Calmfors vid Stockholms universitet.

Tysklands finansminister Olaf Scholz tillsammans med förbundskansler Angela Merkel. Arkivbild.Bild: Michael Sohn/AP/TT
Det tyska initiativet tas inför ett möte mellan euroändernas finansministrar i Bryssel. Det levereras i en debattartikel i tidningen Financial Times, där finansminister Olaf Scholz konstaterar att en bankunion på EU-nivå bör innehålla någon form av gemensam mekanism för en insättningsgaranti.
”Det här är inget litet steg för en tysk finansminister”, skriver Scholz i artikeln.
Lars Calmfors ser debattartikeln som ett tyskt utgångsbud i en förhandlingsprocess.
– Det är ett första utspel. Sedan blir det väl en förhandling. Det kan väl tänkas att de går med på mer, säger han.
I artikeln presenterar Scholz även en lång rad förbehåll för att den tyska regeringen ska stödja en gemensam insättningsgaranti. För det första ska det inte ersätta befintliga nationella garantier, utan snarare byggas upp som ett återförsäkringssystem där berörda stater kan få likviditetslån för att skydda insättningar i krislägen. Utrymmet för förluster i det gemensamma återförsäkringssystemet vill Scholz begränsa.
– Det är det som är haken i det hela. Den tyska regeringen vill sätta ett tak för hur stora förlusterna får bli, säger Calmfors.
Scholz förutsätter även att länder vars banker har stora mängder så kallade problemlån hanterar dessa innan ett återförsäkringssystem kommer på plats. Han vill samtidigt ha begränsningar för hur stor exponering en bank får ha mot hemlandets statspapper.
– Sådana begränsningar har länge diskuterats för att undvika att det skapas en ond cirkel i krislägen när finansiellt pressade stater går in och räddar banker i kris, vars tillgångar i sin tur till stor del består av statspapper från det egna landet, säger Calmfors.
Professor Karolina Ekholm vid Stockholms universitet tror att detta krav kan bli svårt att svälja för en del länder i bankunionen.
”Jag tolkar det som att Scholz erbjuder en begränsad gemensam insättargaranti i utbyte mot fortsatt upprensning i de europeiska bankernas balansräkningar, där det som är svårast för de som gärna vill ha insättargarantin är begränsningar av bankernas möjligheter att låna ut pengar till den egna staten”, skriver hon i en kommentar till TT.
I början av december ska en utredning av ett eventuellt svenskt deltagande i bankunionen överlämnas till finansmarknadsminister Per Bolund (MP).
Professor Ekholm tror inte att en insättningsgaranti påverkar den potentiella svenska nyttan av att gå med i bankunionen på något avgörande sätt.
Professor Calmfors ser både för- och nackdelar:
– Vi har ju en stor finansiell sektor och någon gång kan vi råka illa ut, som vi gjort tidigare. I ett sådant läge är det klart att det kan vara bra om det finns ett gemensamt system för insättningsgarantier, säger han.
– Å andra sidan är ju våra banker i dagsläget mer välskötta än de flesta andra länders banker. Riskerna finns framförallt i italienska, grekiska och cypriotiska banker. Så ett gemensamt system ökar naturligtvis också risken för att vi får vara med och betala för problem som andra länders banker ådragit sig, tillägger han.
Fakta

Siktar på framsteg före årsskiftet

EU:s bankunion består i dagsläget av en tillsynsmekanism, motsvarande Finansinspektionen, som inrättades för fem år sedan. Europeiska centralbanken (ECB) står för denna. Till det lades i januari 2016 en så kallad resolutionsmekanism med en särskild resolutionsfond som finansieras av avgifter på bankerna.

Det tredje benet som har diskuterats, en insättningsgaranti, har dock inte kommit på plats.

Planerna för en europeisk insättningsgaranti – European deposit insurance scheme (Edis) – har länge stötts och blötts av länderna i eurozonen. Tanken är att den ska finnas när medlemsländernas nationella insättningsgarantier inte räcker till vid systemhotade bankproblem.

Läget för Edis ska diskuteras av euroländernas finansministrar i Bryssel på torsdagen, med målet att "göra framsteg" före årsskiftet.

Sverige har hittills valt att stå utanför bankunionen, trots att även icke-euroländer kan delta – men med begränsad beslutsrätt. I Sverige står Finansinspektionen och Riksgälden för tillsynen och resolutionsprocessen när banker hamnar i kris.

En utredning om ett eventuellt svenskt deltagande i bankunionen ska överlämnas till regeringen den 9 december.

Gå till toppen