Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Henrik Bredberg: Christian Sonesson är ingen lagspelare.

Christian Sonesson, Staffanstorp.Bild: Johan Nilsson/TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.
Christian Sonesson försöker igen. Provocera.
Staffanstorps starke man, kommunstyrelsens ordförande (M), förklarar i en debattartikel i Dagens Samhälle varför ”människor lämnar Malmö för att söka sig till en kommun som erbjuder större trygghet och säkerhet, välfungerande skolor och barnomsorg och dessutom väsentligt lägre skatt”.
Provokation? Sonesson säger ju bara sanningen, att bombdåd plågar större städer medan Staffanstorp upplevs som tryggare än Malmö, Lund och Helsingborg?
Jovisst. Men provokationen består i vad Sonesson inte tar upp.
M-politikern skriver: ”I Staffanstorp har vi medvetet och aktivt arbetat med säkerhet och trygghetsfrågor under en längre tid. Det ger resultat …”
Som om Malmö stad aldrig skulle ha ägnat tryggheten en tanke.
Sonesson hade också, i sann kommunkollegial anda, kunnat notera att Malmö – om Sverige haft ett skattesystem där man skattar i den kommun man arbetar och inte där man bor – haft en helt annan skattekraft per invånare än dagens låga 86 procent av rikssnittet.
Siffrorna visar att Malmö 2017 hade ett pendlingsnetto på över 36 000 personer. Samtidigt som 76 procent av Staffanstorps sysselsatta jobbar i en annan kommun.
Sonesson hade kunnat lyfta fram just detta. Att fler och fler skåningar pendlar till Malmö för att jobba medan rätt många Staffanstorpsbor tjänar sitt dagliga bröd i andra kommuner än där de bor. Då borde förståelsen öka för att staten och rikare kommuner via utjämningssystemet bidrar till att Malmö tillförs ett antal miljarder så att den kommunala servicen i rikets tredje stad kan hålla en hyfsat likvärdig nivå.
Men framför allt. Skånes kommuner är beroende av varandra, och blir så mer och mer. De hänger ihop. De tjänar på samarbetet. På att bli bättre – tillsammans.
Det skriver inte Christian Sonesson. Men så är han heller ingen skånsk lagspelare.
Gå till toppen