USA:s ekonomiska sanktioner mot Iran har nått full kraft, och landets oljeexport har drabbats. Internationella valutafonden IMF har tidigare beräknat att ekonomin kan krympa med sex procent i år och oljeexporten har halverats sedan de amerikanska sanktionerna infördes 2018.

USA framhåller gärna sanktionernas effektivitet, men deras inverkan är bara en del av Irans problem och kan överskattas.

Allmän misskötsel av landets ekonomi framhålls som en orsak till landets svårigheter: subventioner av bensin och bröd har länge tärt på Irans budget. Med en krympande ekonomi ökar subventionernas andel av BNP.

Men en minskning av subventionerna är känslig i breda folklager.

– Den är tveklöst en utlösande orsak. Höjningen av bensinpriserna gjordes på fredagskvällen, när bensinmackarna hade stängt. Man hade inte informerat eller föreberett befolkningen om höjningen innan, säger en före detta ambassadör i Iran som följer utvecklingen i landet. Han tror inte att de USA-styrda sanktionerna spelar den roll som USA gör gällande.

– Iran har tidigare varit van vid en ekonomi som påverkats av sanktioner, säger den före detta ambassadören som vill vara anonym.

Men regimens oro för protesterna är tydlig. Det visar bland annat beslutet att släcka ned internet.

Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei ställde sig på söndagen bakom prisökningen på energi såsom bensin, gas och el, även om han sade sig förstå att det kan drabba människor.

– Men sabotage och mordbrand utförs av huliganer, inte av vårt folk. Kontrarevolutionen och Irans fiender har alltid stöttat sabotage och störande av säkerheten, de fortsätter att göra så, sade Khamenei i ett uttalande enligt statlig tv.

Arvin Khoshnood, kopplad till Lunds universitet, har granskat många av Khameneis tal och uttalanden. Khoshnood anser att utspelet från Irans högste ledare ger landets säkerhetsstyrkor mandat att agera mot demonstranter.

– Säkerhetsapparaten känner nu att den kan slå till, tror Khoshnood.

På måndagen samlas Irans parlament, men ledamöter som föreslagit att prishöjningen återkallas har dragit tillbaka förslaget efter Khameneis utspel.

– För att se omfattningen på protesterna så måste man vänta ett par dagar, säger den före detta ambassadören som anser att det krävs försiktighet med till exempel uppgifter om hur många som dödats och skadats.

Det är också svårt att veta om medelklassen i Iran är beredd att riskera sin relativa trygghet och om hur stark oppositionen mot det religiösa ledarskapet är.

Statsapparaten, med en kraftfull och effektiv underrättelsetjänst, är dessutom redo att samla sig med enade krafter, om den känner sig hotad.

– Den gång då regimen känner sig hotad, då kan man bli brutal, spår diplomaten.