Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Genetiskt genombrott kan bli askens räddning

Brittiska forskare har hittat gener som gör askträd immuna mot den aggressiva askskottsjukan. Upptäckten ökar hoppet om att kunna rädda de hotade bestånden i både Sverige och övriga Europa.

Asken (Fraxinus excelsior) växer i södra delen av Sverige, upp till Gästrikland. Sedan 2015 beskrivs den som starkt hotad.Bild: Andrew McRobb TT
Den aggressiva askskottsjukan är en svampinfektion som sveper fram över Europa sedan 1980-talet och tar död på askträden. Troligen kom den hit från Asien. Där samexisterar svampen och träden fredligt med varandra. Men i Europa har askarna ingen motståndskraft, så de dör en utdragen och obeveklig död i mycket stor omfattning. I Sverige hamnade det klassiska kulturträdet – som har spelat en viktig roll i landskapet ända sedan nordiska mytologins Yggdrasil – på Artdatabankens lista över starkt hotade arter 2015.
En liten andel av askarna lyckas dock av en hittills okänd anledning överleva sjukdomen. Det har länge varit en strimma av hopp. Genom att utgå från dessa träd borde det i teorin gå att korsa fram motståndskraftiga träd, som kan ersätta de träd som dör.
Men det är ett besvärligt arbete. Dels gäller det att vara säker på att de träd man utgår från har överlevt av genetiska orsaker, och inte bara råkar växa i en gynnsam miljö – eller har tur på annat sätt. Dels är det en kamp mot klockan. I takt med att askarna dör så försvinner de unika livsmiljöer som är nödvändiga för en mängd andra arter som lever i och omkring askarna.
Men nu har en grupp brittiska forskare gjort ett genombrott som kan bli avgörande för räddningsarbetet. Genom att analysera drygt 1 000 askar som har klarat sig undan angrepp, har forskarna lyckats identifiera en uppsättning gener som går att koppla till motståndskraft mot sjukdomen. Genom att sedan gentesta frön har de dessutom kunnat förutsäga i vilken utsträckning det blivandet trädet kommer att vara immunt mot askskottsjuka eller ej.
– Nu har vi tydligt visat att det är genetiska faktorer som ger immunitet, och det öppnar för många möjligheter. Dessutom ser vi att de här generna fungerar som generna för längd hos oss människor, vissa individer blir mer motståndskraftiga än andra. På så vis kan vi med god pricksäkerhet identifiera de allra mest motståndskraftiga träden, säger Richard Nichols, professor i evolutionär genetik vid Queen Mary University of London till TT.
Han förklarar att kunskapen kan användas på två olika sätt. Dels går det att gentesta befintliga bestånd för att i god tid gallra ut sårbara träd och lämna kvar motståndskraftiga träd, som då får ökad möjlighet att fröa av sig och få motståndskraftig avkomma. Dels går det att korsa fram extra motståndskraftiga träd, som kan planteras ut i svårt drabbade områden.
– Då kan vi göra det på ett betydligt mer effektivt sätt, genom att se vilka träd som bär på särskilt starka anlag för immunitet, säger Richard Nichols.
TT: Hur kan ni vara säkra på att det här inte bara blir en tillfällig andhämtning för askarna, i väntan på att svampen muterar och överlistar de immuna träden?
– Det är naturligtvis alltid en risk när man har att göra med en sådan här parasit. Men det som gör oss optimistiska är att i Ostasien, varifrån sjukdomen kommer, så lever svampen och träden i fred med varandra. Vi hoppas att det här kan hjälpa de europeiska askarna på traven tillräckligt mycket för att de ska hamna i balans med sjukdomen, säger Richard Nichols.
Fakta

Askskottsjuka

Askskottsjukan orsakas av mikrosvampen Hymenoscyphus fraxineus. Den kom till Europa under 1980-talet, sannolikt via importerade träd från Ostasien, där svampen och askarna lever fredligt tillsammans.

De första fallen i Sverige upptäcktes i södra delen av landet 2001. Fem år senare var hela askens utbredningsområde infekterat och 2015 listades asken som starkt hotad på Artdatabankens rödlista.

Svampens sporer sprids med vinden och infekterar träden via blad och årsskott. Svampen sprider sig sedan via innerbarken och när angreppet nått hela vägen runt en gren eller del av stammen snörs denna av och dör.

Källa: SLU

Gå till toppen