Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Det är kol, olja och gas som ska fasas ut.

Kärnkraftverket Vogtle i Georgia får två nya reaktorer som ska tas i bruk nästa år, de första som byggts i USA på 40 år.Bild: Hyosub Shin
I veckan ska det läggas fram ett förslag i EU-parlamentet om att utlysa europeiskt och globalt klimat- och miljönödläge.
Samtidigt behandlas i parlamentet en resolution där en av punkterna är en utfasning av all kärnkraft inom EU med hänvisning till att den varken är "säker eller miljömässigt och ekonomiskt hållbar".
Det låter som att parlamentet riskerar att inte bara utlysa utan i praktiken också utlösa ett klimatnödläge med denna totala kärnkraftsavveckling. Kärnkraft är inte den bästa energikällan, men väl en av de minst dåliga. Och omställningen nu kräver el.
Idag kommer en fjärdedel av all el som produceras inom EU från kärnkraft, mot drygt 10 procent globalt. Kärnkraft ger lika mycket el inom EU som sol, vind och vatten tillsammans. Återstoden, närmare hälften av all el, kommer från fossila bränslen som kol, olja och gas.
I enskilda medlemsstater utgör kärnkraftsel dessutom en avsevärt större andel av elproduktionen. I Frankrike 71,3 procent år 2018, i Sverige 41,6 procent.
Bakom förslaget om klimat- och miljönödläge, som ännu inte är färdigförhandlat och formulerat, står fyra av parlamentets partigrupper, Vänsterpartiets GUE/NGL, Miljöpartiets G/EFA, Centerns Renew Europe och Socialdemokraternas S&D.
"Allt måste klimatintegreras, vi behöver få klimatpolitik överordnad all annan politik. Hela maskineriet måste gå åt samma håll", säger Jytte Guteland (S) till Ekot.
Den resolution där kärnkraftsavveckling föreslås stöds av ytterligare två partigrupper, konservativa ECR, där Sverigedemokraterna ingår, samt Moderaternas och Kristdemokraternas EPP.
Att "lyssna på vetenskapen" har blivit en populär slogan i klimatdebatten. Ofta syftas då på FN:s klimatpanel IPCC. Men IPCC är inte motståndare till kärnkraft. Tvärtom ses en utbyggnad av kärnkraft som en av flera tänkbara åtgärder för att få ner utsläppen av växthusgaser.
Det finns väl kända problem och risker med kärnkraft, från uranbrytning till frågan om slutförvar. Kärnkraft är inte en ideal energikälla. Och branschen själv ser klara begränsningar i kärnkraftens möjligheter att ersätta fossila bränslen – inte minst eftersom nya reaktorer tar lång tid att bygga.
Men att lyfta frågan om kärnkraftsavveckling i ett läge där målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader – eller ens 2 grader – framstår som allt mer svåruppnåeligt, är ändå något udda. Särskilt när EU:s beroende av kärnkraftsel är så pass stort.
Kanske är det delvis denna insikt som gör att kärnkraftsmotståndet i Sverige är nere på rekordlåga 11 procent. Så liten andel av befolkningen är det nämligen som enligt en ny undersökning av Novus anser att kärnkraften ska avvecklas. 43 procent kan tänka sig att vid behov bygga nya reaktorer.
En ny rapport från FN:s miljöprogramsgrupp, UNEP, visar att den globala planerade produktionen av fossila bränslen fram till år 2030 är 50 procent större än vad som kan förbrännas om den globala uppvärmningen ska stanna under 2 grader och dubbelt för stor för att klara målet på 1,5 graders uppvärmning.
Frågan om utfasning av kärnkraften framstår som väl tidigt väckt.
Gå till toppen