Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Bidrag här. Ministerpost där. Hur är det möjligt?

Najah al-Shammari.Bild: Hadi Mizban
Hur kan en irakisk minister ha fått svenska bidrag? Och hur stor tyngd ligger det i brottsanklagelserna mot honom? Frågorna var många vid onsdagens möte i riksdagens sammanslagna försvars- och utrikesutskott. Sällan har en så märklig historia rört om i svensk försvars- och utrikespolitik.
Det handlar om Iraks försvarsminister, Najah al-Shammari, som visat sig vara svensk medborgare och mantalsskriven i en Stockholmsförort. Han misstänks nu för bidragsbrott och folkbokföringsbrott, enligt polisen. Därtill meddelar Åklagarmyndigheten att al-Shammari utreds för brott mot mänskligheten.
Det senare rör hans ansvar för de hundratals demonstranter som dödats under den senaste tidens protester i Irak. Som försvarsminister har han det högsta ansvaret för de väpnade styrkornas agerande.
Enligt folkrättsprofessorn Mark Klamberg har det aldrig hållits en rättegång för brott mot mänskligheten i Sverige förut. Förmodligen måste regeringen godkänna ett eventuellt åtal.
"Regeringen kommer nog att vara lite klämd mellan en opinion som vill se honom åtalad och Sveriges intressen av goda relationer med Irak", säger han till Expressen.
I riksdagen väntas en liknande avvägning redan på torsdagen. Partierna ska fatta beslut om hur fallet påverkar relationen till Irak. Åtminstone på den viktigaste punkten – Sveriges militära deltagande i den internationella koalitionen mot IS i Irak – tycks det finnas bred enighet: insatsen ska inte avbrytas med anledning av uppgifterna kring den irakiske försvarsministern.
Någon annan hållning är knappast rimlig. Ett tillbakadragande skulle enbart försämra säkerheten för det redan hårt prövade irakiska folket. Som Moderaterna påpekar kan det vara på sin plats med någon annan markering mot regeringen i Bagdad. Särskilt som det irakiska försvarsministeriet, som svar på rapporteringen, har gått till stenhårt angrepp mot svenska medier som skylls för att fara med osanning.
Men viktigast är i nuläget ändå inte att agera mot Irak, utan snarare att agera på hemmaplan. Det är inte bara brottsmisstankar som måste redas ut.
Hur kunde en irakisk generalmajor – kapabel att bli försvarsminister – bedömas ha skyddsbehov och rätt till ersättning från svenska socialförsäkringssystem? Och hur kunde han få fortsatta bidrag som boende i Irak?
I bästa fall rör det sig om ett exceptionellt undantag, en sällsynt förslagen person som har lyckats lura svenska myndigheter och runda kontrollfunktioner i olika bidragssystem. Men i nuläget kan någon form av större systemfel som öppnar för sådant fusk inte uteslutas. Fallet måste granskas grundligt. Förtroendet för socialförsäkringarna riskerar att sjunka om väljarna inte får tydliga svar. För, som Moderaternas gruppledare i riksdagen, Tobias Billström, säger till SVT:
"Det är klart att det finns en stor symbolik i att en regeringsmedlem i ett annat land väljer att komma hit, använder sig av olika identiteter och i många år verkar ha varit mottagare av pengar ur socialförsäkringssystemet."
En underdrift.
På senare år har reglerna i socialförsäkringarna skärpts. Det har gjorts för att bidragen endast ska gå till personer som verkligen har rätt till dem. Men samtidigt har åtskilliga personer hamnat i svåra lägen när de nekats ersättning – trots sjukdom eller ekonomisk utsatthet.
Inte minst i det perspektivet är det viktigt att gå till botten med varje tecken på godtycke och fusk. Som när någon som har bedömts sakna försörjningsförmåga i Sverige visar sig kunna sköta en tung ministerpost utomlands.
Gå till toppen