Google Chrome
Firefox
SCB har i konjunkturuppgångar systematiskt underskattat styrkan i svenska offentliga finanser, enligt Riksrevisionen. Även BNP-utfall har underskattats systematiskt i SCB:s preliminära beräkningar i nationalräkenskaperna.
”Systematiska fel i statistiken riskerar att leda till systematiska fel i finanspolitiken”, skriver riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen skriver samtidigt att SCB behöver ta ett större ansvar för den statistik som inhämtas av andra aktörer. Det handlar bland annat om hur SCB använder beräkningar av statens skatteinkomster som har gjorts av Ekonomistyrningsverket (ESV), enligt projektledaren för Riksrevisionens granskning Tomas Forsfält.
– Vi tycker att SCB ska ta ett större ansvar för att utvärdera den statistiken. Man borde följa upp det bättre och se om det går att göra mer träffsäkert, säger han.
Enligt Forsfält finns det ett konjunkturmönster i SCB:s första beräkningar av statens skatteinkomster i nationalräkenskaperna jämfört med de faktiska skatteinkomsterna, som kan konstateras senare. Mönstret är att det i konjunkturuppgångar har flödat in mer skatteinkomster till staten än vad SCB i sina tidigare beräkningar räknat med.
– I efterhand kan vi se ett mönster och det borde man kunna utnyttja när man gör prognoserna, säger Forsfält.
Helena Kaplan, enhetschef på SCB, beskriver revisorernas granskning som väl genomarbetad.
– Jag tycker Riksrevisionen har skrivit en bra rapport. De pekar ju på saker vi kan förbättra, och det tar vi till oss, säger hon.
– Vi jobbar ju på SCB med ständiga kvalitetsförbättringar, så det här blir en input i det arbetet, tillägger hon.
Hon konstaterar också att revisorernas slutsats är att även om det finns brister som bör åtgärdas så är nationalräkenskaperna tillräckligt god för att användas som underlag för finanspolitiska beslut.
De felaktigheter i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) som uppdagats under hösten, på grund av kvalitetsbrister i underlag som samlats in av en underleverantör, hade inte avslöjats när granskningen gjordes. Men AKU-problemen påverkar inte slutsatserna om nationalräkenskapernas kvalitet, enligt Riksrevisionen.
Rättad: En tidigare version innehöll en missvisande koppling mellan fel i SCB:s arbetsmarknadsstatistik och Riksrevisionens granskning av nationalräkenskaperna.
Fakta
SCB:s arbetslöshetsmissar
Statistiska centralbyrån (SCB) korrigerade i november arbetslöshetsstatistiken för perioden juli 2018–september 2019. Statistiken var missvisande till följd av brister i underlaget från en underleverantör.
Den största korrigeringen var arbetslösheten för september 2019, som visade sig ligga på 6,0 procent. I en tidigare beräkning, som gjorts på bristfälligt underlag, låg den på 7,1 procent.
Många ekonomer reagerade när oväntat höga arbetslöshetstal kom från SCB i somras. Men det dröjde till oktober för SCB att bekräfta att felaktiga tal hade redovisats av myndigheten på grund av kvalitetsproblem hos underleverantören Evry.
Enligt SCB påverkade de felaktiga AKU-talen knappt alls myndighetens beräkning av Sveriges tillväxttal under perioden.