Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Expert avfärdar SEB:s försvar om penningtvätt

SEB ger krystade och otillräckliga svar om penningtvätt, anser Graham Barrow, ledande expert. Försvaret verkar vara att man inte är lika dålig som Danske Bank. – Det är som ett barn som är styggt och skyller på att storebror är ännu styggare.

Den brittiske penningtvättsexperten och bankkonsulten Graham Barrow.Bild: SVT/TT
Den brittiske experten Graham Barrow har granskat SEB:s förklaringar sedan TT och SVT:s Uppdrag granskning nyligen avslöjade misstänkt penningtvätt genom bankens konton i Baltikum. Wallenbergbanken ger få svar, anser han.
Dels är Barrow frågande till vd Johan Torgebys påstående att SEB inte utnyttjats ”systematiskt” för penningtvätt.
– Om penningtvättare bildar bolag som skaffar sig bankkonton hos er och tvättar pengar genom dem, så är ni systematiskt utnyttjade. Det är just ett system för penningtvätt.
Barrow bedömde före avslöjandet, och gör det fortfarande, att Torgeby inte talade sanning när han efter Danske Bank-skandalen 2018 sade att SEB sedan 2008 ”inte har några riktigt röda flaggor som vi behöver oroa oss för i jämförelse”.
– Vad menas med en ”riktigt” röd flagga? Man kan inte komparera en röd flagga. Antingen finns den eller inte. Och vadå i jämförelse? Inte lika mycket som Danske eller Swedbank, och då skulle det vara okej? Det är det ju inte!
Barrow, som varit konsult åt flera storbanker, anser sig se ett desperat försök från SEB att upprätta sitt anseende och slippa krav på en större utredning. Det ser illa ut när SEB gradvis släpper information, och då bara för att man är granskad, inte på eget bevåg. Och när ny information kommer i dagen måste banken formulera krystade förklaringar till tidigare uttalanden, analyserar Barrow.
– Då ser det åtminstone ut som om de försöker dölja något.
Kvällen innan TT och SVT publicerade sin granskning släppte SEB siffror om de riskkunder som penningtvättsskandalen i Baltikum handlar om: Bolag med konton där men som är skrivna i framför allt skatteparadis och saknar lokal verksamhet. Men även de nya siffrorna väcker frågor, säger Barrow. Bland annat särskiljer SEB en kundgrupp, som ska ha avvecklats de senaste åren, som man kallar ”lågtransparent”.
– Det är inget begrepp som används allmänt i branschen. Man undrar hur de definierar dem, och om man identifierade dem tidigare eller först nu, i backspegeln?
Bara genom denna kundkategori flödar cirka 80 miljarder kronor sedan 2008, perioden då Torgeby inte ser röda flaggor.
– Var kommer pengarna ifrån? Och varför går de genom Estland? De frågorna har inte fått sitt svar, säger Barrow.
SEB säger sig också ha agerat på varningssignaler från 2006. Men Barrow har analyserat kunder som SVT och TT identifierat. Han har då hittat dem som grundades senare och enligt bolagsregister varit vilande eller uttryckligen inte bedrivit handel – samtidigt som de slussar pengar genom konton i Estland. Det går inte ihop och borde ha upptäckts, anser han.
Barrows råd är en oberoende, fullständig granskning av bankens baltiska historia, något som SEB hittills inte ansett behövs.
– Den här historien kommer inte att försvinna. Och frånvaron av öppenhet skapar ett tomrum som alltid fylls av rykten och insinuationer.
TT har sökt SEB för en kommentar.
Fakta

SEB och penningtvätten

TT, SVT:s Uppdrag granskning och finländska Yle avslöjade den 27 november omfattande misstänkt penningtvätt genom SEB i Baltikum. Till grund för avslöjandet låg bland annat en läcka som den internationella grävande redaktionen OCCRP delat med sig av.

I granskningen identifierades 194 så kallade non-resident-kunder under tidsperioden 2005–2017. De hade konto hos SEB i Baltikum men var skrivna i andra länder, framför allt skatteparadis. Två tredjedelar bedömdes i granskningen som högriskkunder. I typfallet hade de, och dem de bedrev handel med, välkända målvakter som företrädare, dolt ägande eller hade varit inblandade i tidigare kända mut- och penningtvättshärvor, som den kända Magnitskijaffären. 95 procent av de 194 kunderna finns inte kvar enligt SEB.

SEB släppte dagen före publiceringen egna siffror om non-residentkunder i Baltikum 2005–2018. Enligt banken har omkring 890 miljarder kronor flödat genom sådana kunder, varav "lågtransparenta" kunder stått för cirka 270 miljarder men fasats ut.

Fakta

Penningtvätt

Penningtvätt innebär att olagliga inkomster (svarta pengar) "tvättas" vita genom olika transaktioner och därefter kan redovisas och användas öppet.

Det kan handla om pengar från narkotikahandel, mutor, skatteflykt, plundring av länders tillgångar eller annan organiserad brottslighet.

Snabba elektroniska överföringar mellan länder gynnar penningtvätt. Lyxkonsumtion är också vanlig.

Bland annat banker ska riskbedöma kunder och anmäla misstänkt penningtvätt. Banker ska "uppnå kundkännedom" – veta vem som är kundens verkliga huvudman och för att bedöma transaktioners rimlighet veta vilken verksamhet kunden bedriver. Alltså är det viktigt även att ha koll på vem som betalar, och får betalt av, kunden och varför.

Kunder som är "politiskt utsatta personer", det vill säga som står makten nära, ska granskas särskilt.

Det finns flera varningssignaler. En vanlig sådan är kunder som är registrerade i "högrisktredjeland", såsom vissa skatteparadis.

Källor: NE, Finansinspektionen.

Gå till toppen