Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Attack kan få större följder för Afghanistan

Minst två personer dödades och över 70 skadades i en självmordsattack mot den amerikanska militärbasen i Bagram norr om Afghanistans huvudstad Kabul. Attacken kan komma att påverka möjligheten att återuppta fredsförhandlingarna mellan USA och talibanerna.

Säkerhetsstyrkor i närheten av flygbasen Bagram i Afghanistan efter onsdagens attack.Bild: Rahmat Gul/AP/TT
Enligt Wahida Shahka, talesperson för provinsen Parwans guvernör, var det två självmordsbombare i fordon som först detonerade sina laddningar vid basens södra entré.
– En 30 minuter lång strid utbröt också mellan de som attackerade, som uppenbarligen försökte ta sig in på basen, och utländska trupper, säger Shahka.
Det afghanska inrikesdepartementet räknar till att sju beväpnade personer sedan fortsatte attacken. Samtliga uppges ha dödats i eldväxlingen.
Minst två personer har dödats, varav den ena en kvinna, och 73 personer skadades, enligt inrikesdepartementet.
Försvarsdepartementet i Georgien uppger att fem georgiska soldater, som ingår i den USA-ledda internationella militärkoalitionen, finns bland de skadade.
Ingen amerikansk medborgare har drabbats men en klinik som byggts för sjukvård av civila fick skador av explosionen, enligt koalitionen i Afghanistan.
Attacken kommer sedan en amerikansk källa i lördags uppgav att fredssamtalen med talibanerna återupptagits, vilka avbröts i september efter en blodig attack i Kabul där bland andra en amerikansk medborgare dödades.
Nu är det just talibanerna som tar på sig onsdagens dåd. Zabihullah Mujahid, talesperson för rörelsen, säger att en sprängladdning i ett fordon först utlöstes.
– Därefter kunde flera mujahedin (heliga krigare) med lätta och tunga vapen attackera de amerikanska ockupanterna, säger han.
Samtalen om ett tillbakadragande av amerikanska trupper mot försäkran om att talibanerna inte skulle låta terrororganisationer få fäste i Afghanistan hade då pågått i närmare ett år.
Fakta

Fredssamtal i Afghanistan

De senaste åren har parterna i krigets Afghanistan försökt ta flera steg mot fred. För fyra år sedan prövade president Ashraf Ghani att blidka talibanrörelsen genom att erkänna den som ett politiskt parti, ett erbjudande som avfärdades.

Tre år senare återupprepade han samma erbjudande och föreslog ett eldupphör inför högtiden id al-fitr. Talibanerna avfärdade återigen Ghanis trevare, men valde i stället att utlysa ett eget eldupphör som varade i tre dagar – de första utan våldsamheter sedan 2001.

Sedan september 2018 har USA via sitt specielle sändebud Zalmay Khalilzad fört samtal med talibanrörelsen. I förhandlingarna har ett tillbakadragande av amerikanska trupper villkorats mot en försäkran från talibanerna att inte låta terrororganisationer få fäste i Afghanistan. I januari i år kom uppgifter om att ett ramavtal i princip var klart och sedan dess har tecknen på ett nära förestående avtal avlöst varandra.

Detta tog ett abrupt slut när USA:s president Donald Trump den 8 september sade att han satt stopp för processen.

Källa: AFP, med flera

Gå till toppen