Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Fusk och svinn kostar mångmiljardbelopp

De svenska välfärdssystemen läcker. Varje år betalas omkring 18 miljarder kronor ut felaktigt. Men läckaget skulle kunna minska till hälften – om regeringen sätter in rätt åtgärder.

De svenska välfärdssystemen läcker miljarder varje år. Finansminister Magdalena Andersson (S) tar emot slutbetänkandet av Sven-Erik Österberg som utrett hur missbruket ska kunna minska.Bild: Karin Wesslén/TT
Sedan 2005 rör det sig om uppskattningsvis 300 miljarder kronor som betalats ut felaktigt från de svenska välfärdssystemen, enligt Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen som nu lämnat sin slutrapport.
Enligt rapporten är tre av fyra felaktiga utbetalningar en följd av att felaktiga uppgifter lämnats. Hälften av dem är avsiktliga fel, det vill säga misstänkta bidragsbrott.
– Det är oerhört allvarligt och riskerar att skada tilltron till våra välfärdssystem, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
Särskilt allvarligt är det om kriminella använder pengarna från fusket för att finansiera sin brottsliga verksamhet, framhåller hon.
Men även vanligt folk fuskar, enligt utredare Sven-Erik Österberg.
– Vi vet att det finns kriminella kretsar som försöker tillskansa sig, men det är för enkelt att säga att det bara är så. Det finns också andra människor som tycker att man kan försöka komma åt lite mer pengar ur systemen, säger han.
Ett fåtal system står för en stor andel av felen. Exempelvis orsakar svartjobb betydande felaktiga utbetalningar på mellan 2,7 och 5,9 miljarder kronor per år.
En orsak till att svinnet är så stort kan vara digitaliseringen.
– Digitaliseringen av utbetalningar har haft en negativ konsekvens när det gäller att få korrekta utbetalningar, säger Sven-Erik Österberg.
Anledningen är att man har prioriterat snabba utbetalningar snarare än korrekta utbetalningar, enligt Österberg.
Delegationen vill också inrätta ett råd med cheferna för de fem största utbetalande myndigheterna, ett råd som leds av finansdepartementet.
TT: Ska inte varje myndighet själv klara av att stoppa felaktiga utbetalningar?
– I den bästa av världar skulle det fungera så, men vi kan konstatera att det gör det inte och då måste man fundera på hur man kan förbättra samordningen och då tror vi att ett råd kan skapa mer tryck i frågan, säger Sven-Erik Österberg.
Samtidigt finns problem med lagar som i dag exempelvis hindrar myndigheter att kunna byta information med varandra. Finansministern utesluter inte att ändringar i sekretesslagstiftningen kan behövas.
– Jag ser gärna framför mig att det finns större möjligheter att utbyta information än det gör i dag, säger hon.
Ett visst svinn får man nog acceptera när man har en välfärdsstat, men med rätt åtgärder skulle läckaget kunna minska till omkring hälften, enligt Sven-Erik Österberg.
– Över tid borde det kunna halveras tycker jag, utan att säga exakt hur många år det kan handla om, säger han.
Andelen felaktiga utbetalningar ligger i dag på 5,5 procent, vilket är samma nivå som när en tidigare uppskattning gjordes för 15 år sedan.
TT: Varför har det inte hänt något?
– Det har skett ett arbete för att försöka minska, samtidigt har vi blivit fler i Sverige och systemen har också utvecklats på ett sätt som i vissa fall inneburit skärpningar men i andra fall inte gjort det, säger Magdalena Andersson.
Gå till toppen