Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Riksrevisionen: Se över lagen efter Ystadfall

Hur kunde fem barn i Ystads kommun få hållas isolerade och utanför skolan i åratal? Efter HD och Sydsvenskans avslöjande har Riksrevisionen granskat den statliga styrningen bakom undantag från skolplikten i Sverige – och hittat ett flertal brister.

Efter det uppmärksammade fallet med de isolerade barnen i Ystad kommun har Riksrevisionen granskat den statliga styrningen bakom undantag från skolplikten i Sverige. Arkivbild.Bild: Johan Nilsson/TT
I juni avslöjade HD och Sydsvenskan att en syskonskara i Ystads kommun aldrig någonsin hade fått gå i skolan. Enligt socialtjänsten hade barnen isolerats från omvärlden under stora delar av barndomen. Under alla år trodde kommunen att familjen befann sig utomlands under långa perioder och att barnen studerade på en webbaserad skola i USA.
Därför beslutade Ystads kommun redan 2009 att barnen skulle betraktas som ”varaktigt vistandes utomlands” – därmed var syskonen inte skolpliktiga i Sverige längre.
Men i augusti 2018 kunde skolchefen i Ystad avslöja bluffen – barnen hade aldrig varit inskrivna på skolan i USA. Därefter blev barnen akut omhändertagna av socialtjänsten.
Nu har Riksrevisionen granskat regelverket och utgått från tre frågor: Är regelverket för kommuner och skolor tillräckligt tydligt? Har Skolinspektionen utfört den tillsyn den ska? Och har Skolverket erbjudit tillräckligt stöd och vägledning i frågan?
– Svaret är nej på alla frågorna, säger Sofia Sandgren Massih, projektledare för granskningen.
Det otydliga regelverket för vad som gäller för undantag från skolplikten bör ses över av regeringen, rekommenderar Riksrevisionen.
Oklarheten gäller bland annat hur de tre bestämmelserna för undantag ska gälla i olika situationer: ledighet, fullgörande av skolplikt på annat sätt eller upphörande av skolplikt. Vilken bestämmelse som ska tillämpas beror på vilken situation som föreligger, säger Sofia Sandgren Massih.
Riksrevisionens Sofia Sandgren Massih: ”De kommuner vi har pratat med säger att lagen inte tillhandahåller några verktyg att ta till när vårdnadshavare tillåter olovlig frånvaro.”Bild: Olle Castelius
Förutom att det har varit otydligt hur situationerna ska tolkas har det även varit otydligt vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att bevilja undantag från skolplikten. Därför skiljer det sig stort i hur kommuner och skolor beslutar om detta.
– Vissa är jättestränga och beviljar i princip aldrig, medan andra säger ja till allt, vilket ligger tydligt utanför lagstiftarens intentioner.
I Ystadfallet beslutade kommunen flera år i rad att barnen, som var skrivna i Sverige, skulle undantas från svensk skolplikt, eftersom föräldrarna sagt att de gick i skola i USA. Enligt Riksrevisionens tolkning är dock den bestämmelsen utformad för statligt anställda med utländsk tjänstgöring – vars barn måste vara folkbokförda i Sverige trots att de bor utomlands.
Riksrevisionen rekommenderar därför att den bestämmelsen endast ska gälla barn till statligt anställda utomlands.
– Om man skulle följa vår rekommendation om att se över skollagen och överväga om bestämmelsen om att skolplikten upphör bara ska användas för utländskt stationerade statliga anställda, då skulle det inte kunnat gå till som i Ystad. Sedan är det möjligt att det hade skett i alla fall med andra bestämmelser, det kan vi inte uttala oss om, säger Sofia Sandgren Massih.
Riksrevisionen rekommenderar också att Skolinspektionen gör den tillsyn av kommunernas arbete i frågan som de enligt Riksrevisionen är skyldiga att göra, samt att Skolverket tar fram stöd för att förtydliga vad som gäller vid undantag från skolplikten.
Riksrevisionen vill även att regeringen utreder om det går att införa en typ av böter – som ska riktas mot föräldrar som inte låter sina barn gå i skolan.
– Sådana sanktionsmöjligheter finns till exempel i Danmark och England. Vi tänker oss att de bara ska användas när vårdnadshavare avsiktligt ser till att skolplikten inte fullgörs, och inte vid så kallad hemmasittarproblematik, säger Sofia Sandgren Massih.
Läs också Fem skånska syskon hölls isolerade från omvärlden
Läs också Så rasade föräldrarnas fasad samman
Fakta

Skolplikt

Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt.

Skolplikt gäller inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola.

Skolplikten inträder höstterminen det år barnet fyller sex år och upphör på vårterminen det tionde året (alltså när barnet går ut grundskolan).

Ansvar:

Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.

Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.

Ett skolpliktigt barn får fullgöra skolplikten på annat sätt om verksamheten är ett fullgott alternativ, insyn i verksamheten är möjlig samt om det finns synnerliga skäl.

Medgivande får lämnas för ett år i taget.

Källa: Skollagen

Fakta

Ystadfallet

Fyra av familjens fem barn omhändertogs i augusti förra året av Ystads kommun. Det femte barnet hade nått myndighetsålder och fick bo kvar hemma.

En dom i kammarrätten slog fast att barnen under en längre tid hade levt ett begränsat och isolerat liv. När barnen omhändertogs saknade de grundläggande kunskaper i läs- och skrivförståelse och matematik. De kunde inte heller fullt ut klockan och hade svårt med tidsuppfattningen. Barnen hade aldrig gått i svensk skola utan hade fått undervisning i hemmet av föräldrarna.

Barnen hade svårt att klara sin hygien självständigt och var oerfarna när det gällde vardagsaktiviteter som att handla i affär och åka buss. En läkarundersökning visade att alla fyra barnen har dålig balans och svag kraft i benen, vilket är ett tecken på att de inte rört sig tillräckligt. Flera av dem hade också neuropsykiatriska funktionsvariationer. De hade även ett problematiskt förhållande till mat.

Efter omhändertagandet mår de enligt socialnämndens utredning bra och bedöms ha goda förutsättningar att utvecklas.

Källa: Kammarrätten i Göteborg

Gå till toppen