Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Heidi Avellan: ”Svårt att följa en röd tråd i S.”

Aida Hadžialić (S).Bild: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.
När DN inför decennieskiftet möter personer från politikens värld för att resonera om Sverige och framtiden får Aida Hadžialić (30/12) representera Socialdemokraterna.
Ett klokt val. En ung och driven politiker som kommit in från kylan och placerats på en synlig plats inför nästa val – som regionråd i opposition i Stockholm, där Moderaterna styr. Och får kritiken.
Det tyder på att partiet ser henne som ett framtidsnamn. Ung, kvinna och invandrare – en svårslagbar kombination i politiken – och därtill övertygad socialdemokrat. Ett framtidsnamn som i DN-intervjun lyfter fram den känsla av nostalgi som sveper över världen: ”Många av ledarna bottnar i gamla idéer. I Storbritannien drömmer man sig nästan bort mot när man var centrum i världen via samväldet. I Kina vill Xi Jinping på sätt och vis återetablera Mittens rike.” Och Jimmie Åkesson (SD) försöker överta Per Albin Hanssons folkhem.
Och ja, också S – ”det är klart att vi också har en nostalgi till att vara över 40 procent i opinionsmätningarna”.
Men då måste S ”leverera konkret politik” som visar att S är S, noterar Hadžialić. Den starka välfärden, konkurrenskraften och gemenskapen är de tre ben hennes socialdemokrati står på.
”Vi har fått en pluralism, som säkert har goda resultat med sig i vissa avseenden, men många känner inte igen sig i vad Sverige har blivit.” Hon lyfter fram de danska socialdemokraterna som ett gott exempel vad gäller invandringen, ”de gått något längre än vad jag hade velat, men de har ändå visat att de har ordning och reda i den här frågan”.
Skillnaden till de svenska Socialdemokraterna blir då tydligheten, för också svensk S har stramat åt politiken.
”Men sedan har vi haft samarbetspartier, Miljöpartiet och Centerpartiet, som har krävt avvikelser. Det har gjort det svårt att följa en röd tråd.”
Hon har en viktig poäng, långt utanför migrationspolitiken:
S måste stå upp för sin politik och vara tydliga med vad partiet vill och avser, både då det handlar om invandringen och 73-punktsöverenskommelsen – som ger långt mer liberal politik än den traditionella S-väljaren önskar.
S måste visa vad S vill. Inte få det att framstå att allt obekvämt som görs på något sätt är temporärt och obekvämt. Och de andras fel.
Gå till toppen