Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Johan Malmberg: SD – den tysta minoriteten har talat

Sverigedemokraterna säger ja till försäljning av Öresundskraft och väljer makten före folkviljan.

Michael Rosenberg, SD.Bild: Sven-Erik Svensson
Det här är en kulturartikel. Analys och värderingar är skribentens egna.
Så har vågmästaren SD lagt det demokratiska örat mot marken och kommit fram till att man – är för försäljning av Öresundskraft. Detta alltså fem dagar före valdagen!
För ganska exakt ett halvsekel sedan, närmare bestämt den 3 november 1969, höll Richard Nixon ett presidenttal till nationen. I en tid då våldsamma protester mot Vietnamkriget präglade landet påstod han att bara en liten minoritet kom till tals, och gjorde sig till tolk för en tyst folkvilja:
"To you, the great silent majority of my fellow Americans – I ask for your support.”
Den tysta majoriteten har sedan dess flitigt kidnappats av mer eller mindre rumsrena politiker, från Reagan fram till dagens radikalhöger. Alla har de sett sig som särskilt lämpade att lyssna av den stora tystnadens inneboende mening.
I frågan om försäljning av Öresundskraft slår dock Sverigedemokraterna i Helsingborg något sorts nytt världsrekord i grenen. Nästan en vecka in på den korta perioden av förtidsröstning, med bara fem (!) dagar kvar till valdagen, meddelar man sin åsikt. För att öppna för en diskussion i partiet?
Knappast, i så fall hade man rakryggat bildat sig en uppfattning i somras och inlett en riktig demokratisk process.
Många ställde annars sitt hopp till att SD även denna gång skulle lyssna av en öronbedövande folklig opinion i sista minuten. Det har tidigare räddat kvar centrala koloniområden och begravt förslaget om Landborgsgaraget. Till rätt ordentlig irritation från borgerligt håll, men att döma av röstresultat och opinion populära beslut. Så hur i all världen kan ett parti som gått i front för lokala folkomröstningar nu agera som SD gjort: först omfamna själva omröstningen, sedan tiga om ståndpunkten och så plötsligt tillkännage den i sista minuten?
Öresundskraft.Bild: Britt-Mari Olsson
"Vi anser också att en minoritet av helsingborgarna inte ska äga rätten att köra över en majoritet", motiverade partiet beslutet.
Så lyder dess matematiska definition på lokaldemokrati: 51 procent av helsingborgarna måste rösta i valet för att partiet ska följa resultatet.
I valet finns 112 981 röstberättigade.
Om 51 procent av dessa går till valurnorna och en majoritet röstar nej, säg 50,1 procent, betyder det 28 868 nej-röster.
Men, om bara 40 procent går till valurnorna och 70 procent röstar nej, betyder det 31 635 nej-röster.
Eller, om endast 30 procent går till valurnorna och 90 procent röstar nej, betyder det 30 505 nej-röster.
Som synes är det tveksamt om SD då tolkar den tysta majoriteten korrekt. I samtliga fall innebär det ju ett antagande om vad icke-röstarna tycker. Och även vid andra typer av val, exempelvis kyrkoval, anses valresultat med lägre rösttal legitima.
Man anger nu också som skäl för en försäljning att köparen inte är riskkapitalist och varken från "Kina eller Ryssland" – nej, men vid en privatisering finns det inga hinder att ägaren är just det om några år. Att man fått igenom kravet på att halva fibernätet stannar i kommunal ägo är knappast heller argument nog, jämfört med det stora ideologiska beslutet att privatisera energibolaget.
Det saknas helt enkelt logiska förklaringar till SD:s ställningsantagande mer än en: att man banar väg för M-KD-SD-axel vid valet 2022.
Vem vet vad som hade hänt om partiet faktiskt hade försökt att lyssna av sina väljare i en demokratisk process. Om man gjort sig till annat än en stum minoritet med anspråk på att lyssna av en tyst majoritet.
Det får varken vi eller SD någonsin veta.
Gå till toppen