Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Stödet minskar för offentlighetsprincip i privata skolor

Redan 2013 var riksdagens partier överens om att offentlighetsprincipen ska gälla även i privat ägda skolor. Men ännu har inga regler ändrats.
Och det finns inte längre någon tydlig majoritet i riksdagen för att införa en offentlighetsprincip. Flera partier som då skrev under på överenskommelsen, har ändrat sig eller tvekar.

Privat ägda skolor behöver inte lämna ut information om enskilda elevers betyg, åtgärdsprogram, klasslistor, uppgifter om stöd till enskilda elever eller beslut om avstängning. Dessa uppgifter ska en kommunal skola lämna ut.Bild: JESSICA GOW / TT
Det är stor skillnad på vilken information privat drivna skolor och skolägare behöver dela med sig av, jämfört med de kommunala. Privata skolägares ekonomiska förhållanden skyddas av affärssekretess. Och offentlighetsprincipen gäller inte för privata skolor.
Partierna i Friskolekommittén (alla partier utom SD och V) var 2013 överens om att införa offentlighetsprincipen i privata skolor. Alliansregeringen tillsatte en utredning 2014 om hur det skulle gå till rent praktiskt.
I februari 2018 föreslog den dåvarande regeringen att även privata skolor skulle tillhandahålla allmänna handlingar, medarbetarna skulle ha meddelarfrihet, och reglerna om arkivering av handlingar, till exempel betyg, skulle gälla också privata skolägare.
Men då satte Lagrådet stopp. Flera skolföretag hade börsnoterats under åren som gått sedan utredningen tillsattes. Kunde offentlighetsprincipen tillämpas även på börsnoterade aktiebolag?
Svaret var ja. Utredningen som kom fram till detta presenterades i februari 2019.
Under tiden har dock Centerpartiet ändrat sig i frågan om offentlighetsprincipen. Nu tycker partiet att sådana krav är “ett angrepp på den fria företagsamheten”, och menar att det är alldeles för dyrt och besvärligt för de privata skolägarna att hantera offentlighetsprincipen.
"Relevant information för att granska skolans myndighetsutövande och göra det möjligt för elever och deras föräldrar att göra välinformerade val finns redan. Fokus ska ligga på hur vi ökar informationens tillgänglighet", skriver Fredrik Christensson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet, i en mejlkommentar.
Moderaterna tycker att det fortfarande finns "ett antal frågetecken som behöver rätas ut. Framför allt hur en lagstiftning om offentlighetsprincipen krockar med Aktiebolagslagen och hur ett införande inte ska öka den administrativa bördan", skriver deras presstjänst i ett mejl.
Kristdemokraterna avvaktar regeringens förslag innan man tar ställning.
Liberalerna och Vänsterpartiet svarar ett rakt ja på frågan om de vill införa offentlighetsprincipen även i privat drivna skolor.
Sverigedemokraterna deltog inte i uppgörelsen 2013, men är skeptiska till en förändring: "Att införa offentlighetsprincipen fullt ut för fristående skolor är inget vi förespråkar och är också komplicerat rent juridiskt", skriver Patrick Reslow, riksdagsledamot i utbildningsutskottet.
Strax före jul kom en dom från Kammarrätten i Göteborg, som innebär att ännu fler uppgifter från privat drivna skolor ska anses som affärshemligheter: antalet elever på en skola, den genomsnittliga betygspoängen på skolan och andelen pojkar bland annat.
Domen har överklagats och har väckt starka reaktioner, bland annat från Friskolornas Riksförbund som tycker att dessa uppgifter ska vara offentliga. "Vi är öppna för en översyn av gällande regelverk", skriver SD:s Patrick Reslow apropå domen.
I regeringskansliet bereds ett förslag om offentlighetsprincip i privat ägda skolor just nu. Om det förslaget vore gällande bestämmelse idag så skulle kammarrättens dom ha blivit annorlunda, tror utbildningsminister Anna Ekström (S).
- Jag kan som minister inte kommentera enskilda fall, men självklart anser jag att skolors resultat inte ska vara affärshemligheter. Skolors resultat ska kunna granskas, allt annat är inte klokt! Våra gemensamma skattepengar finansierar ju skolan. Elever och föräldrar måste därför ha insyn i vad skolorna gör, säger hon.
Gå till toppen