Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Dom ger Staffanstorp ansvar för hemlös familj

Den nyanlända familjens bostadskontrakt sades upp efter två år när etableringstiden löpt ut. En ny dom slår fast att Staffanstorp har fortsatt ansvar.
Men kommunen tycker domen är otydlig och ska överklaga.
– Vi vill ha rättsläget klarlagt. Det här är en fråga som kommer att uppstå i många kommuner, säger Annette Christiansson, chef för arbetsmarknadsförvaltningen i Staffanstorp.

Enligt förvaltningsrätten i Malmö har Staffanstorp ansvar för den utplacerade familjen trots att etableringstiden löpt ut. Arkivbild.Bild: Johan Nilsson/TT
Den nyanlända familjen anvisades till Staffanstorp i december 2017 i enlighet med bosättningslagen. Sedan dess har Staffanstorp kommun ordnat tillfälliga bostäder åt dem i totalt tre olika kommuner.
När etableringsstödet, som löper över två år, tog slut avslutade Staffanstorp andrahandskontraktet man ordnat åt familjen i Malmö. Familjen blev därmed hemlös. Staffanstorp har hävdat att man inte har ett ansvar då familjen aldrig bott i kommunen, och har istället hänvisat familjen att söka hjälp i Malmö, som i sin tur hänvisat familjen tillbaka till Staffanstorp.
Men familjen överklagade direkt, och rätten är på deras sida.
– I och med att familjen var anvisad till Staffanstorps kommun under etableringstiden är det Staffanstorp som är bosättningskommunen, oavsett om Staffanstorp väljer att placera familjen i en annan kommun, säger Fredrik Löndahl, chefsrådman vid förvaltningsrätten i Malmö.
Domen ger inte automatiskt familjen rätt till ny bostad, däremot måste Staffanstorp pröva familjens ansökan.
Enligt chefsrådman Fredrik Löndahl var tidsaspekten avgörande för att domen föll ut som den gjorde. Familjen ansökte om bistånd hos Staffanstorps kommun samma dag som deras andrahandskontrakt för bostaden i Malmö gick ut.
– Vad som är bosättningskommun är färskvara och kan ändras från ena dagen till den andra. Är det så att familjen kommit en månad efter att etableringsstödet löpt ut, så kanske man inte skulle anse att de hade sin starkaste anknytning till Staffanstorp, säger han.
Domen kommer att överklagas till kammarrätten av Staffanstorps kommun. Annette Christiansson, chef för arbetsmarknadsförvaltningen i Staffanstorp, tycker det är svårt att förstå hur förvaltningsrätten kommit fram till sitt domslut.
– Vi anser att det här ärendet är principiellt viktigt. Det här är en fråga som uppstår eller kommer att uppstå i många kommuner. Vi överklagar förvaltningsrättens dom för att vi vill ha rättsläget klarlagt, säger Annette Christiansson.
I nuläget är det fem familjer som Staffanstorp har placerat i andra kommuner, och vars etableringstid ännu inte har gått ut, berättar hon. Nu avvaktar kommunen kammarrättens bedömning. I väntan på kammarrättens bedömning behandlas inte familjens biståndsansökan och hänvisar till sekretess på frågan om hur familjens bostadssituation ser ut i dag.
Vad blir det för konsekvenser om kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten?
– Då får vi titta på våra rutiner och se över om vi behöver förändra något.
Kommunstyrelsens ordförande Christian Sonesson (M) skriver i ett sms till Sydsvenskan:
”Även om inte denna dom går oss ensidigt emot så är vår praxis att söka överprövning när vi tolkar lagstiftning och argumentera för vår syn av lagen.”
Staffanstorps kommun är inte ensamma om att ha tolkat etableringsstödet, som betalas ut av Migrationsverket under två år, som en bortre gräns för när deras ansvar som anvisningskommun tar slut. Till exempel införde Vellinge tidigt en sådan policy. Även Lomma kommun beslutade nyligen att införa en så kallad tvåårsregel för hjälp till nyanlända med bostad. Men om den här domen får någon påverkan på dessa beslut är för tidigt att säga.
– Det är svårt att dra någon generell slutsats i den frågan, för det låter som en annan frågeställning som vi inte tagit ställning till, säger chefsrådman Fredrik Löndahl.
Fakta

Tillfälliga bostäder – så funkar det

Bosättningslagen, som infördes i mars 2016, ger Migrationsverket rätt att fördela nyanlända som fått uppehållstillstånd mellan Sveriges kommuner. En kommun blir då skyldig att erbjuda tak över huvudet.

En del kommuner har ordnat bostäder åt de nyanlända i andra kommuner, med hänvisning till bostadsbrist.

Hur länge åtagandet om bostad gäller slår lagen dock inte fast. Kommuner har därför gjort olika tolkningar.

En del har beslutat att säga upp nyanländas tillfälliga bostadskontrakt efter två år, när den så kallade etableringstiden (som erbjuds nyanlända som aktivt deltar i en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen) löpt ut.

I flera kommuner erbjuds nyanlända som riskerar att bli bostadslösa hjälp och stöd för att försöka hitta en egen permanent bostad i andra kommuner.

Källor: Lidingö kommun, Bosättningslagen (2016:38) , Hem och Hyra , Sveriges Allmännytta och Migrationsinfo

Gå till toppen