Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kartlade skyddsobjekt – unik dom gav fängelse

En man döms till ett års fängelse för att under flera års tid ha kartlagt militära skyddsobjekt runt om i landet. – Det här är ett helt unikt ärende och en helt unik dom, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist.

En man har dömts för att ha kartlagt militära skyddsobjekt. Arkivbild.Bild: Johan Nilsson/TT
Mannen från Göteborg åtalades i somras för att systematiskt ha fotograferat, dokumenterat eller hanterat uppgifter om 36 militära skyddsobjekt mellan 2013 och 2017. I två fall har han också spridit vidare hemliga uppgifter.
– Det är oerhört allvarligt för Sverige och det handlar om rikets säkerhet, säger Mats Ljungqvist.
Merparten, runt 80 procent, av de över 1 000 bilder som mannen haft har han inte tagit själv och det är första gången ett sådant fall prövas som grov obehörig befattning med hemlig uppgift, enligt Mats Ljungqvist.
– Det unika är att vi har en dom som visar att man inte behöver åka ut själv och fotografera skyddsobjekt. Man kan sitta hemma framför datorn och ladda ned bilder, ta emot bilder och sammanställa rapporter. Till slut blir de så skadliga för rikets säkerhet och vår försvarsförmåga att de utgör ett allvarligt brott, säger han.
Enligt Mats Ljungqvist finns det fler personer i Sverige som samlat in känsligt material i än större omfattning än i det här fallet.
– Vi kommer att försöka hitta de som håller på med den här verksamheten och kommer att fortsätta att åtala personer som samlat på sig material av den här typen.
Brottet har bedömts som grovt eftersom de hemliga uppgifterna rört förhållanden av stor betydelse för Sveriges försvar och mannen dömdes till ett års fängelse.
Om uppgifterna röjts och andra länder fått kännedom om försvarshemligheterna, hade det inneburit en kännbar skada för Sveriges säkerhet, anser en enig tingsrätt. Det hade exempelvis kunnat bidra till att ett annat land hade kunnat slå ut försvarsanläggningar i Sverige vid en krigssituation, enligt Ljungqvist.
– Tingsrätten har markerat kraftfullt men jag menar nog att straffvärdet faktiskt är högre än så, säger Mats Ljungqvist och tillägger att han funderar på att just därför överklaga domen i påföljdsdelen.
Brottet rubricerades inte som spioneri eftersom åklagare inte hittat några kopplingar mellan mannen och främmande makt.
Mannen har medgett han har haft materialet, men har nekat till brott. Han säger att han samlat in informationen på grund av sitt stora intresse för den typen av anläggningar.
– Han har vidgått en del av de faktiska omständigheterna men bestritt ansvar då han inte haft uppsåt, säger mannens advokat Nils Nestrup.
Tingsrätten anser däremot att utredningen visar att mannen ”är något mer än en nyfiken militärt överintresserad person med en fascination för militära torn och master och fortifikationsverk” och att insamlingen av information gått ”långt utöver det intresse som han gett uttryck för”. Eftersom han varit medveten om att det rör sig om en systematisk informationsinhämtning har mannen också haft uppsåt, enligt domen.
Nils Nestrup vill inte kommentera domen innan han överlagt med sin klient om försvaret ska överklaga.
Stark försvarssekretess har rått i målet och rättegången, som pågick under två dagar, hölls till största delen bakom stängda dörrar.
Fakta

Detta är skyddsobjekt

Skyddsobjekt är benämningen på byggnader, andra anläggningar, objekt och områden som enligt Skyddslagen och Skyddsförordningen kan behöva skydd mot sabotage, terroristbrott, grovt rån och spioneri samt röjande av andra hemliga uppgifter som rör totalförsvaret.

Några exempel på skyddsobjekt är statschefens och tronföljarens residens och bostäder, statsministerns bostäder och riksdagens byggnader, byggnader som disponeras av Försvarsmakten samt byggnader som är avsedda för att leda statlig eller kommunal verksamhet.

Källa: Länsstyrelsen

Gå till toppen