Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Xi på stödvisit i Myanmar: ”Ny era”

Kinas president Xi Jinping är på statsbesök i Myanmar och visar sitt stöd för Aung San Suu Kyis ifrågasatta styre.

Kinas president Xi Jinping skakar hand med Myanmars de facto statschef Aung San Suu Kyi i presidentpalatset i huvudstaden Naypyitaw.Bild: Aung Shine Oo/AP/TT
Kina är det land som investerar näst mest pengar i Myanmar, efter Singapore. När länder i väst har distanserat sig från Myanmar med anledning av förföljelsen av muslimska rohingyer har relationerna mellan de två grannländerna vuxit sig starkare.
Myanmars president Win Myint beskriver Xis besök som viktigt och ”väldigt historiskt”. Det kinesiska regeringsplanet eskorterades av myanmariska stridsflygplan och längs med vägen från flygplatsen stod hundratals skolbarn på led och gjorde glada tillrop.
Enligt Kinas statligt styrda nyhetsbyrå Nya Kina meddelade Xi de myanmariska makthavarna att han är övertygad om att bägge sidor kan ”ta de bilaterala banden till en ny nivå och in i en ny era”. Under besöket väntas länderna enas om flera infrastrukturprojekt, som är del av Kinas jättesatsning som kallas den nya sidenvägen.
Aung San Suu Kyi, som tilldelades Nobels fredspris för 29 år sedan, är Myanmars de facto ledare och som sådan helt beroende av stöd från landets mäktiga militär. Hennes stjärna har falnat de senare åren, då hon inte tagit avstånd från de senaste årens militära nedslag mot minoritetsgrupper. I december försvarade hon händelserna i landet i Internationella domstolen (ICJ) i Haag.
730 000 rohingyer har drivits på flykt av militären, som enligt FN har agerat i syfte att begå ett folkmord.
Fakta

Bakgrund: Rohingyerna

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Myanmar i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingya beskrivs ibland som världens mest förföljda folkgrupp och ett statslöst folk.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Myanmar. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

Hösten 2017 flydde hundratusentals rohingyer sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären hävdade att man genomfört insatser mot "extremterrorister" och lade skulden för våldsamheterna på gerillagrupper.

I en FN-rapport i september 2018 anklagades Myanmars arméchef för "brott mot mänskligheten” och ”folkmord”. Organisationen krävde att han ställs inför rätta och anklagade även Aung San Suu Kyis regering för att bidra till brotten genom att inte agera mot hat och hets riktat mot rohingyer.

Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders, UI/Landguiden med flera.

Fakta

Kinas nya sidenväg

Belt and Road Initiative (BRI), även kallat den nya sidenvägen, lanserades av Kinas president Xi Jinping i september 2013. Sex år senare var Kinas investeringar i projektet uppe i åtminstone 575 miljarder dollar (Världsbankens uppskattning av investeringar i de 70 viktigaste BRI-länderna inklusive Kina).

BRI består konkret av mängder av infrastruktursatsningar i över hundra länder. De senaste länderna att ha anslutit sig till projektet är, enligt uppgifter från Peking våren 2019, Liberia, Jamaica, Peru och Italien som första G7-land. Även länder på Balkan är med.

Satsningarna består i allt från hamnar, vägar och järnvägar till elnät och gasledningar som bland annat har till syfte att knyta samman världen, underlätta handel och skapa tillväxt.

BRI består av sex huvudsakliga rutter. Däribland landvägen från Kina till Pakistans kust och sjövägen mellan Kina, genom Sydostasien till Europa. 2017 presenterades även planerna på en "arktisk sidenväg", en snabbare vattenrutt till Europa som kan bli verklighet i spåren av smältande isar.

En del av de pengar som Kina gått in med är i form av lån, vilket oroar en del bedömare som menar att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga när länder inte klarar att betala tillbaka det som de lånat. Världsbanken slår fast att BRI visserligen kan bidra till välbehövlig tillväxt i länderna som får ta emot investeringar, men poängterar också att det kan bli allvarliga sidoeffekter.

BRI ska vara färdigställt till 2049, då Folkrepubliken firar 100 år.

Källa: Världsbanken, Landguiden/UI.

Gå till toppen