Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Kvinnorna skrev historia minst lika mycket som män och ofta på egen hand

Det är inte svårt att hitta kvinnohistoria, det är bara en myt som gjorts till sanning för att så få försökt. Exempelvis har Maria Zoéga fått upprättelse och skrivits in som grundare i företagets historieböcker. Det skriver företrädare för Kvinnokarta Helsingborg.Bild: @imageAuthorName
Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
Sedan vi startade projektet Kvinnokarta Helsingborg 2016 så har vi guidat hundratals nyfikna, föreläst för tusentals och på andra sätt spridit historiska helsingborgskvinnors berättelser. De vi mött i vårt arbete har hungrat efter den här sidan av historien. Längtat efter berättelser att känna igen sig i.
Vad gjorde kvinnorna i Helsingborg när männen skrev historia? Svaret är: de var såklart med och formade historien. De var entreprenörer, de drev kamp för barns och kvinnors rättigheter och de förvaltade sin rikedom och möjliggjorde för konsuler att göra sina affärer. De drog även igång strejkkravaller mot dåliga villkor för sömmerskor, förnyade läkekonsten och begick hemska brott. För det och en himla massa andra saker borde de fått hamna i historieböckerna, kan vi tycka.
I mer än tre års tid har vi grävt fram de här kvinnornas berättelser och spridit dem vidare till allmänheten. Vi har inte behövt gräva särskilt djupt, kan tilläggas. Det är inte svårt att hitta kvinnohistoria, det är bara en myt som gjorts till sanning för att så få försökt. Maria Zoéga har fått upprättelse och skrivits in som grundare i företagets historieböcker, Eva Wigström har fått gator uppkallade efter sig efter tips från oss och Änglamakerskan Hilda Nilssons liv och brott har placerats i sin dåtida kontext och fördjupat vår förståelse för kvinnors ställning samt fosterbarnsvården i början på 1900-talet. Dessutom skrivs det nu en biografi om Nanny Palmkvist. Nanny var en person som inspirerade till handling och just handling är något vi nu vill uppmana fler till.
Vi vill utmana alla de som dagligen jobbar med frågor som berör samhälle, historia och kultur i vår stad att utveckla sitt arbete med att visa hela den bredd som finns i vår stads historia. Allt från de stora kommunala kulturinstitutionerna till lärare, stadsplanerare, bibliotekarier - gå inte miste om de berättelser som finns där i skuggan. Det är alla berättelser tillsammans som är vår historia.
Den 21 januari när vi avslutar projektet kommer både våra kartor och vårt guidematerial att vara fritt för vem som helst att använda. Gör era egna vandringar, starta en studiecirkel med materialet som grund eller varför inte ta med materialet in i klassrummet, eller flytta klassrummet ut i staden under någon timme. Du kan också lyssna på berättelserna i stadens app Guide Helsingborg.
För att fler ska känna att de är med och skapar staden de bor i idag behövs fler berättelser om alla de som byggde Helsingborg då. Vi får inte glömma att alla vi tillsammans är de som skriver framtidens historia.
Camilla Bergvall
Josefine Thorén
Klara Nilsson
Jessica Ridell
Kvinnokarta Helsingborg
Gå till toppen