Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Värmen ställer till det för skidåkare

Det kan bli svårt med träningen för den som planerar att åka Vasaloppet. Det varma vädret gör att stora delar av landet saknar snö. – Det är väldigt påfrestande, säger Johan Eriksson, utvecklingschef för Vasaloppet.

Vasaloppsarrangören lägger nu ut snö på en kortare sträcka i närheten av Hökberg, för att säkra Vasaloppet om den milda vintern fortsätter.Bild: Ulf Palm/TT
Efter en hittills ljummen vinter är det stora delar av landet som saknar snö, och i södra Sverige är det begränsat med anläggningar som kan erbjuda skidåkning. För sportens överlevnad är det oroande, anser arrangörerna för Vasaloppet.
– Den största utmaningen är för dem som ska träna inför Vasaloppet. Den faran vi ser på lång sikt är att man tappar inspiration och intresset för skidåkning, säger Johan Eriksson.
Bland personalen på landets skidanläggningar börjar det kännas hopplöst. Jonny Costmar jobbar som enhetschef för idrottsförvaltningen i Stockholms stad och ansvarar för skidspåren på Gärdet och Stadion.
– Det är jätteilla det här. Det finns inga skidspår i Stockholm, det är för varmt. Jag har aldrig varit med om maken om en sådan här vinter under de tio år jag har jobbat med skidspår.
Precis som många andra stockholmare väntar han på kyligare väder. Men sett till treveckorsprognosen verkar det inte bli mer än några nätter med minusgrader framöver, och då finns det andra utmaningar i form av sydvästliga vindar.
– Vi är helt startklara och har personal som är redo att trycka på knappen. Om det blir rätt temperatur och förutsättningar kör vi direkt, för vi är många som vill ha igång det här, säger Jonny Costmar.
I Ulricehamn tvingas personalen stänga längdskidspåren rekordtidigt på grund av det varma vädret, rapporterar Göteborgs-Posten.
I Karlstads kommun finns det inga preparerade spår för tillfället.
– Det är för varmt, säger Mikael Eskilsson, verksamhetschef på Kultur och fritidsförvaltningen.
På skidanläggningen Vik i Arvika passade idrottsföreningen på att ta vara på en kort period av kyla i november. Sedan dess har de lyckats hålla igång anläggningen med konstsnö. Men för tillfället är bara delar av träningsspåren öppna.
– Vi har gjort snö sedan den första köldknäppen i november och haft snö för träningar. Sedan har vi haft 1,3 kilometer slinga igång som mest under jul och i början av januari. Däremot så är det utlovat kallare väder nästa vecka och då gör vi snö igen, säger Andy von Essen, ordförande i Arvika IS.
Trenden i dag är att det finns färre antal dagar då det är kyla så att man kan tillverka konstsnö, och anläggningarna runt om i landet utvecklas ständigt för att hantera utmaningarna.
– Det har utvecklats bra anläggningar och man försöker hela tiden utveckla dem för att kunna producera snö på kortare tid. Men det kräver alltid en viss kyla för att klara av att producera snö, säger Johan Eriksson.
I Torsby kan exempelvis den som vill träna längdskidåkning göra det i en särskild anläggning inomhus.
– Vi har som tur är en inomhusarena för längdskidåkning, skidtunneln. På sportcentret har det investerats i ett nytt konstsnösystem, men på grund av det milda vädret så kan vi inte producera snö i dagsläget, säger Anna Lindqvist, platschef på Torsby skidtunnel och sportcenter.
Trots det varma vädret känner sig Johan Eriksson trygg inför det kommande Vasaloppet. Redan nu finns det natursnö på en stor del av sträckan.
– Vi har en bra grund och vi känner oss trygga i det som vi har nu, säger han.
Det finns dessutom en utarbetad snösäkringsplan sedan flera år tillbaka som innebär att man i ett tidigt skede förbereder en av de känsligare sträckorna med konstsnö oavsett väder, förklarar han.
– Det är från Oxberg till Mora grovt räknat. Där förlitar inte vi oss på att naturen ska hjälpa oss tillräckligt för att ta emot hundratusen skidåkare. Men vi har en sträcka på 1,5 mil som inte är åkbar så nu väntar vi på en till kylperiod för att kunna producera mer konstsnö.
Till den som tycker att det är svårt att träna inför loppet ger Johan Eriksson några tips.
– Man brukar ju säga att en skidåkare föds på sommaren. Det är barmarksträning, vanlig löpträning, stavgång i skidbackar och styrkeövningar som stärker bålen och armarna som gäller. Sedan kan man naturligtvis träna rullskidåkning så länge det inte är isigt på marken.
Fakta

Vasaloppskuriosa

Loppet har sedan 1948 alltid genomförts första söndagen i mars, förutom 2015. Då sköts loppet till den andra söndagen i mars på grund av skid-VM i Falun.

Deltagarna i årets Vasalopp kommer från 45 olika nationer. Omkring 3 700 av dem kommer från andra länder än Sverige, flest från Norge och därefter Finland, Danmark, Tyskland och Tjeckien.

Sedan det första Vasaloppet 1922 har 575 620 skidåkare gått i mål efter fullbordat Vasalopp. Den totala sträckan som de har åkt motsvarar 1 292 varv runt jorden eller 67 resor till månen tur och retur.

Varje Vasaloppsåkare går i genomsnitt ner tre kilo under ett lopp, vilket gör att ungefär 23 000 skidåkare "saknas" efter alla 94 lopp som hittills har genomförts.

Även kroppslängden minskar under ett Vasalopp. Diskarna i ryggraden trycks ihop och fotvalven trampas ner. Tillsammans krymper Vasaloppsåkarna med 220 meter under ett lopp.

Källa: Vasaloppet

Fakta

Vasaloppets alla lopp

Vasaloppets vintervecka består totalt av elva olika lopp i längdskidåkning med start i februari och avslutning i samband med det stora Vasaloppet som i år väntas locka över 15 000 anmälda åskådare.

Fredag 21 februari: Vasaloppet 30 (f d Kortvasan), 30 km.

Lördag 22 februari: Tjejvasan, 30 km.

Söndag 23 februari: Ungdomsvasan, 9 km och 19 km.

Söndag 23 februari: Öppet Spår söndag, 90 km.

Måndag 24 februari: Öppet Spår måndag, 90 km.

Tisdag 25 februari: Vasaloppet 45 (f d Halvvasan), 45 km.

Fredag 28 februari: Stafettvasan, 90 km. Femmannalag.

Fredag 28 februari: Nattvasan 90, 90 km. Tvåmannalag.

Fredag 28 februari: Nattvasan 45, 45 km. Tvåmannalag.

Lördag 29 februari: Blåbärsloppet, 9 km.

Söndag 1 mars: Vasaloppet, 90 km.

Källa: Vasaloppet

Gå till toppen