Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Undanta hela Helsingborg från den bosättningsmöjlighet som ebo ger asylsökande.”

När ebo-lagen infördes 1994 var det en frihetsreform, människor skulle själva få välja var de ville bo. Men över tid har ebo lett till trångboddhet, segregation och utanförskap, skriver företrädare för den styrande alliansen i Helsingborg.

Undantaget från ebo är ett tydligt och bra steg för Helsingborg mot ett mer hållbart migrationssystem, skriver artikelförfattarna.Bild: Sven-Erik Svensson
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Helsingborg har under 25 års tid tagit stort ansvar för människor som flytt till Sverige. Sedan Balkankriget på 1990-talet har Helsingborg arbetat med att hjälpa människor att bli en del i det svenska samhället via egen försörjning och arbete. För att kunna göra det krävs planering, struktur och framförhållning.
Under många år har vi sett konsekvenserna av Lagen om eget boende, den så kallade ebo-lagen. Den innebär att en asylsökande utan att förlora sitt bidrag kan välja att ordna sitt boende på egen hand, i vilken kommun som helst, till exempel hos vänner eller släkt.
När ebo-lagen infördes 1994 var det en frihetsreform, människor skulle själva få välja var de ville bo. Men över tid har ebo lett till trångboddhet, segregation och utanförskap i och omkring större städer i Sverige. Den segregation som uppstått har i sin tur lett till att de asylsökande haft mindre kontakt med det svenska språket och kulturen samtidigt som deras sociala utsatthet har ökat.
Sammantaget har ebo förvärrat för kommuner, vars förutsättningar för att skapa långsiktigt hållbar integration var svåra, och för de personer som genom ebo kunnat söka sig till vilken kommun de velat.
Riksdagen beslutade den 27 november i fjol att 32 kommuner med socialt eftersatta områden kan ansöka om att hela eller delar av kommunen ska undantas från den bosättningsmöjlighet som ebo ger asylsökande. Helsingborg är en av dessa kommuner. Vi ansöker därför nu om att hela staden ska undantas från möjlighet till bosättning enligt ebo. Det sker för att kommunen ska få bättre förutsättningar att planera, skapa struktur och framförhållning och för att ge dem som kommer till Helsingborg bättre möjlighet att själva försörja sig och integrera sig i det svenska samhället. Sett ur också den asylsökandes perspektiv måste det vara viktigast att integrationen sker så snabbt som möjligt och på så bra sätt som möjligt. Därför skapar ett undantag från ebo bättre förutsättningar, såväl för den enskilde som för det svenska samhället i stort.
Undantas Helsingborg från ebo utgår ingen dagersättning från staten till dem som väljer att bosätta sig i Helsingborg under sin asylperiod. Helsingborgs stad ger inte heller bistånd eller nödersättning. Allt enligt rådande rättspraxis.
Humanism och realism måste gå hand i hand för att integrationen ska lyckas.
Vår ambition är att Helsingborgs arbetsmarknadsnämnd i februari ska fatta beslut om att ansöka om att undanta hela Helsingborg från ebo-lagstiftningen. Därefter kan kommunfullmäktige fatta samma beslut vid sitt möte i mars. Ansökan till Migrationsverket sker senast i april. Förhoppningsvis börjar förändringen gälla från den 1 juli.
Undantaget från ebo är ett tydligt och bra steg för Helsingborg mot ett mer hållbart migrationssystem.
Richard Lundberg (M), ordförande i Helsingborgs arbetsmarknadsnämnd
Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg
Maria Winberg Nordström (L), kommunalråd i Helsingborg
Lars Thunberg (KD), kommunalråd i Helsingborg
Peter Janson (C), kommunalråd i Helsingborg
Gå till toppen