"Jag kan inte berätta för mycket", säger Olof Jarlbro, "konkurrensen mellan frilansade fotojournalister påminner mig ibland om ett gäng hungriga tigerhajar". Men så mycket kan han säga att det handlar om hur Västeuropa dumpar sina sopor i Fattigeuropa. I bulgariska Pernik, några mil utanför Sofia har man brutit stenkol i mer än ett sekel. Industriområdena är enorma. Men nu, med massiva mängder västeuropeiska sopor som bränns, är luften värre än någonsin.
Här gör Olof Jarlbro det han gjort i årtionden, vandrar omkring ensam i jakt på sin historia. Det kräver bra sulor på kängorna och månader av research.
– Hemma i Sverige källsorterar vi och känner oss duktiga. Sen skeppar vi iväg problemen. Det som bränns här genomgår inte direkt samma regelverk som det som stiger ur Öresundskrafts skorsten.
Hur bär du dig åt för att forma den historien?
– Mitt mål är att berätta om större skeenden genom individer. Här har jag försökt få kontakt med människor som bor i ett stort, fattigt bostadsområde intill industrikomplexen. Men just nu är alla lite nerviga och misstänksamma, häromdagen fick en minister avgå för att han haft samröre med italienska maffian som styr den här businessen. Jag hamnade i lite ordväxling med de boende där och blev utslängd. Sen blev jag utkastad från ett stängt industriområde också. Det är pensionerade militärer som vaktar de där anläggningarna, så det är rätt hårda typer. Allt är ett riktigt nystan av korruption. Alla är rädda att prata nu.
Ofta är han borta långa perioder från familjen. Men just nu är den med honom i Sofia, eftersom hans hustru arbetar därifrån med att sälja – solceller!
Olof Jarlbro återkommer ofta till de fattigaste, mest utsatta och migranternas situation. Nu också i relation till klimatfrågan.
– Senast jobbade jag i Indien för att berätta om en kolarbetare. Hans enskilda val är ju talande – när han går i väg för att bryta sitt kol; ska han tänka på att rädda familjen eller planeten då?
Efter vandringarna på bulgarisk landsbygd eller i den tålamodsprövande byråkratin lägger Olof Jarlbro om kvällarna sista handen vid sitt nästa bokprojekt, ”In the shadow of the drug war”.
– Som de flesta projekt blir inte idén och planeringen alltid som man tänkt sig när man sitter med en kaffekopp och ett skissblock hemma i Helsingborg. Jag hade gjort flera reportage om det filippinska drogkriget och fått de där visuellt brutala bilderna från skuggorna i megastaden. Men det fanns något väldigt mörkt och cyniskt i detta så kallade drogkrig, som egentligen handlade mer om fattigdom och utanförskap. Jag har fotograferat så många krig och hemskheter genom åren, men hade inte riktigt räknat med att de hundratals vittnesmål jag stötte på skulle vara så smärtsamma.
Efter att i en månad ha följt den internationella "presskaravanen", sa en lokal journalist anklagande till Olof Jarlbro att denne följde i spåren av de döda. Med tanken "de levande då?" föddes bokprojektet, och med en inhyrd chaufför sökte han upp de anhöriga till drogkrigets offer.
–Jag knackade dörr i de slumområden i stadens utkanter som vuxit ihop till Metro Manilla med över tolv miljoner invånare. Vi hittade en mamma vars son blev skjuten. Jag fotograferade och intervjuade henne i hennes minimala hem. Hon berättade för oss om en annan kvinna som bodde ett par meter bort som förlorat sin make och bebis i drogkriget. Vi gick dit och så fortsatte projektet. Område för område. Familj för familj. Det gick långsamt, men jag följde inte längre de döda utan de levande.
Före sommaren ska projektet finnas i bokform. Håll utkik, det är häpnadsväckande stark fotojournalistik.
I kulturens serie "Arbete pågår" kommer lokalt anknutna kulturarbetare att berätta om ett pågående konstnärligt arbete. Sista söndagen i varje månad under 2020 publiceras en intervju.
Fakta
Olof Jarlbro
Olof Jarlbro, 41, är fotograf. Utbildad i Tjeckien.
Bor i Helsingborg med fru och barn. Ofta borta långa perioder under året på reportageresor.
Arbetar för bland andra Jyllands-Posten, Hufvudstadsbladet, tjeckiska Esquire och svensk branschpress.
Har bland annat gett ut fotoböckerna "The falling kingdom " (2008) från inbördeskrigets Nepal, "Syria: the war within rough" (2013) inifrån krigets Aleppo och "Refuge" (2015) från flyktingläger i Bulgarien.
Fakta
Kulturtips
Utställning. Om man missade James Nachtweys utställning på Fotografiska i Stockholm så har man möjlighet att se den på Fotografiska i Tallinn. Fantastisk krigsfotograf.
Film. Quentin Tarantino, "Once upon a time in Hollywood" är riktigt underhållande med mycket dialog och ett blodigt slut…
Fotobok. "Lost and found" av Bruce Gilden. Jag känner Bruce, han är en färgfull New York-karaktär. Hans bilder är både starka och underhållande.