Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Henrik Bredberg: Århundradets chansning av Trump.

Netanyahu och Trump i Vita huset.Bild: Susan Walsh
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.
På tisdagen presenterade president Donald Trump ”århundradets uppgörelse”, deal of the century, sin egen plan för fred i Mellanöstern.
Reaktionerna säger det mesta.
”Århundradets snyting”, enligt den palestinske presidenten Mahmud Abbas.
”Århundradets förräderi”, enligt Israels ärkefiende Iran.
”Århundradets möjlighet”, enligt Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.
Bilden säger också en del.
Den som deltog vid presentationen av Trumps två år försenade ”vision för fred” var Netanyahu. Ingen Abbas, ingen annan palestinier heller för den delen.
Uttalandena säger resten.
”Avtalet vi presenterar idag är en fantastisk möjlighet för palestinierna att äntligen uppnå en egen oberoende stat”, sade Trump om en fredsplan där den ena bedömaren efter den andra konstaterar att USA-presidenten gett israelerna i princip allt de kan begära medan palestinierna inte fått mycket mer än en stövelklack mot halsen och ett ultimatum – acceptera den här dealen, det kan vara det sista erbjudande ni får.
”Det är en fantastisk plan för Israel. Det är en fantastisk plan för fred”, sade Netanyahu till sin amerikanske värd, och avrundade med orden:
”Du är den bästa vän Israel någonsin haft i Vita huset.”
Sedan Osloavtalet 1993 har tvåstatslösningen stått i centrum för fredsansträngningarna. En självständig palestinsk stat byggd på Västbanken och Gaza med östra Jerusalem som huvudstad skulle vara granne till ett Israel inom i stort sett 1967 års gränser.
USA har under Trump frångått denna linje som stöds av internationell rätt och FN-resolutioner. Nu är det snarare ”facts on the ground” som gäller, ett slags muskeldiplomati, där Trumpadministrationen tycks acceptera den starkes rätt. Enligt den nya Trumpplanen gäller bland annat följande:
Jerusalem ska förbli Israels odelade huvudstad.
Det blir fritt fram för Israel att annektera samtliga bosättningar på Västbanken. De får status av israeliska enklaver omgivna av en framtida palestinsk stat.
En palestinsk stat ska vara demilitariserad, Israel ska svara för säkerheten för sina invånare. Denna palestinska stat får visserligen större territorium än tidigare tänkt men med nya områden längs gränsen till Egypten. Palestinas huvudstad föreslås ligga i Abu Dis, en by i utkanten av Jerusalem, bortom Israels säkerhetsbarriär.
Trump har lagt ut ett lockbete för palestinierna – 50 miljarder dollar i investeringar i en palestinsk stat.
President Abbas svar kom inte oväntat:
”Jerusalem är inte till salu. Våra rättigheter är inte till salu och går inte att köpslå med.”
Runt om i världen, även i USA och Israel, fruktas att det palestinska svaret blir längre än så, att svaret också innehåller mer terror, mer blod.
Århundradets uppgörelse är snarare århundradets chansning. Den lär inte gå hem. Världen behöver ryta till mot ensidigheten. Men med fredliga medel.
Gå till toppen