Sociala medier förknippas ofta med nya sätt att engagera sig i samhället och inom politiken. Benämningar som "Twitterrevolutionen" och "Facebookrevolutionen" spreds till exempel redan under tidigt 2010-tal och gav uttryck för en förhoppning om nya former av politisk organisation och engagemang som fostras i och genom sociala medier. Men många sociala rörelser som beskrivits med liknande terminologi (nej-kampanjen mot försäljningen av Öresundskraft kan räknas till dessa) har också visat sig vara högst beroende av andra medier – och traditionella demonstrationer. Till exempel byggde den arabiska våren i bland annat Egypten 2010 på fysiska möten på Tahrirtorget. Sociala medier som Facebook blev där snarare en symbol för en ny digital tid än det enda sättet för aktivister att kommunicera.