Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Helsingborg bör genomföra en omfattande översyn av skolplikten.”

Det gäller nu att hitta arbetssätt som identifierar fler fall där barn och unga riskerar att avbryta eller har avbrutit sin skolgång, skriver företrädare för Liberalernas och Moderaternas ungdomsförbund i Helsingborg.

Det är lätt att fastställa hur många elever som verkligen går i Helsingborgs skolor, skriver artikelförfattarna.Bild: Britt-Mari Olsson
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Helsingborgs stad bör se över hur väl skolplikten efterlevs, alltså hur många barn som borde gå i skolan, men inte gör det.
Från och med den 1 januari 2020 är Barnkonventionen svensk lag. Det är en viktig lagstiftning som behövs för att säkerställa alla barns rättigheter. En sådan rättighet är att få gå i skolan.
Enligt Helsingborgs stads kvalitetsrapporter för skolan fanns det under läsåret 2018–19 totalt 7 682 gymnasieelever respektive 17 024 grundskoleelever i staden. Det är lätt att fastställa hur många elever som verkligen går i stadens skolor.
I Helsingborg finns ett närvaroteam vars uppgift är att minska elevernas frånvaro i såväl grundskolan som gymnasiet. Teamet gör ett bra arbete, men det behöver utvecklas och fördjupas. Det gäller nu att hitta arbetssätt som identifierar fler fall där barn och unga riskerar att avbryta eller har avbrutit sin skolgång.
Därför vill Luf Helsingborg och Muf Helsingborg att kommunen genomför en omfattande översyn av skolplikten, alltså granskar hur väl den efterlevs. Enklare uttryckt: har bättre koll på de barn som inte kommer till skolan – och vad orsaken till det är.
Vi är många som minns de barn i Ystad som hölls hemma från skolan. Sommaren 2018 hittades fem syskon, då mellan 4 och 18 år, isolerade från omvärlden i en villa utanför staden. För att undgå skolplikten hade föräldrarna påstått för kommunen att de jobbade utomlands och att barnen därför inte hade möjlighet att gå i svensk skola utan istället fick undervisning via en amerikansk onlineskola. När polis och socialtjänst knackade på dörren hemma hos familjen visade det sig att barnen levde i misär och saknade grundläggande kunskaper både socialt och kunskapsmässigt. Det är om något ett misslyckande från samhällets sida.
I Örebro skulle en flicka börja högstadiet, men kom aldrig tillbaka efter sommarlovet. Under samma år försvann en pojke i Örebro. Skolan fick i efterhand höra att han kunde befinna sig utomlands. Det lär varken vara första eller sista gången något liknande inträffar.
Enligt uppgifter från den nationella stödlinjen för hedersförtryck, som drivs av Länsstyrelsen Östergötland, försvann minst fyrtiofyra barn från skolan under 2019. Det är fullt möjligt och kanske till och med troligt att det finns ett stort mörkertal, eftersom varken polisen, kommunerna eller socialtjänsten har någon samlad statistik.
I flera fall där barn har försvunnit har hedersrelaterat våld och förtryck förekommit. När det gäller pojkar kan det handla om att de skickas iväg på så kallade uppfostringsresor, och flickor kan bli bortgifta med någon mot sin vilja. Att något sådant får ske är oacceptabelt.
För att fler barn ska kunna ta tillvara sina rättigheter och i vissa fall ens få möjlighet att börja sin skolgång, krävs att skolan och socialtjänsten fördjupar sitt samarbete.
Den svenska rättsstaten måste fungera bättre än idag. Samhället behöver ta ett större ansvar när barn försvinner från skolan. Det måste råda nolltolerans mot hedersrelaterat våld och förtryck och barns rättigheter måste säkerställas.
Amir Jawad, styrelseledamot i Liberala ungdomsförbundet Helsingborg​
Emilia Kulevska, ordförande i Liberala ungdomsförbundet Helsingborg
Robin Landin, ordförande i Moderata ungdomsförbundet Helsingborg
William Narvell, medlem i Moderata ungdomsförbundet Helsingborg
Gå till toppen