Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Alla marknader drivs ytterst av efterfrågan, även narkotikamarknaden.”

Att ställa vård i motsats till rättsliga åtgärder leder fel när det gäller narkotika, skriver Sven-Olov Carlsson, tidigare internationell president för organisationen World Federation Against Drugs.

Polisens spanare vid ett narkotikatillslag. Att tillåta eget bruk uppmuntrar bara människor att droga sig med hjälp av narkotika. Marknaden för narkotika får större utrymme och polisens möjligheter att ingripa mot langare och andra kriminella riskerar att minska, skriver Sven-Olov Carlsson.Bild: Patrick Persson
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson för Vänsterpartiet, vill avkriminalisera narkotikaanvändning för eget bruk och att polisen istället ska fokusera på att få stopp på langning och försäljning av narkotika (Aktuella frågor 28/1). Men att tillåta eget bruk uppmuntrar bara människor att droga sig med hjälp av narkotika.
Karin Rågsjös linje leder till att marknaden för narkotika får större utrymme. Polisens möjligheter att ingripa mot langare och andra kriminella riskerar att minska. Alla marknader drivs ytterst av efterfrågan, även narkotikamarknaden.
Karin Rågsjö utgår från att alla som håller på med narkotika är beroende.Men det är bara en minoritet. De allra flesta behöver ingen vård, men däremot en bra anledning att sluta. Förbudet att använda cannabis och annan narkotika är därför viktigt. Vad som behövs är också en effektivare kontroll av sådan narkotika som går att få på recept. Enligt Socialstyrelsen är orsaken till hälften av alla narkotikarelaterade dödsfall relaterade till receptförskriven narkotika.
Karin Rågsjö hävdar att den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige ökat sedan början av 1970-talet, men dessbättre sjunker den nu, också det enligt Socialstyrelsen. Rågsjö väljer också att med tystnad förbigå att dödligheten beroende på fentanylminskat från 101 fall år 2017 till 2 fall 2019 tack vare olika rättsliga insatser, till exempel en dom där de som sålde fentanyl dömdes för vållande till annans död.
Men mer behöver göras för att minska antalet narkotikarelaterade dödsfall, till exempel att begränsa förskrivningen av receptbelagda narkotiska läkemedel, skärpta åtgärder mot illegal införsel av narkotika och ökad tillgång till naloxon, ett sprej som häver överdoser av opioid.
Niels Paarup-Petersen (C) dömer ut att Sverige har ”ett narkotikafritt samhälle” som mål. Det målet antogs av riksdagen 1978 och avser ett samhälle fritt från icke-medicinskt bruk av narkotika. Målsättningen är i linje med FN:s narkotikakonventioner och hindrar inte korrekt medicinsk användning.
Niels Paarup-Petersen hävdar också att användningen av cannabis ökar i alla åldrar enligt Can, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Det är en djupt felaktig beskrivning.
Enligt Can:s drogvaneundersökningar i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 har under 2000-talet narkotikaerfarenheten de senaste tio åren varit relativt stabil sett till andelen elever som någon gång använt narkotika. Samtidigt visar en annan Can-undersökning att debutåldern stiger.Bruket bland dem som använt narkotika har visat en viss ökning av det mer frekventa användandet (21 gånger eller mer), men ökningen har avstannat de senaste åren.
En intressant fokusgruppsstudie gjordes i det så kallade Trestadsprojektet 2013. Många ungdomar svarade här att de inte använder cannabis därför att det är förbjudet. Andelen ungdomar i Sverige som har prövat narkotika är också väsentligt lägre än i många andra länder.
Att som Nils Paarup-Petersen ställa vård i motsats till rättsliga åtgärder när det gäller narkotika leder fel. Socialtjänsten har en viktig roll att spela i det förebyggande arbetet, men kan aldrig ersätta polisens arbete ute på gator, i missbruksmiljöer och på krogar. Tillsammans kan polisen, socialtjänsten och sjukvården göra mer än var och en för sig.
Ändå är resultaten bristfälliga. En orsak är att människor kan vara "aktuella" i flera olika sammanhang, som patienter, klienter, elever, arbetssökande, brottsmisstänkta, samtidigt som de som arbetar med dem bara känner till en mindre del av deras situation.
Samarbetet mellan polis, socialtjänst, skola och andra instanser behöver förstärkas.
Narkotikastrafflagen är idag utformad så att i princip all hantering utanför sjukvård och viss forskning är straffbar. Att det är förbjudet att använda narkotika gör det möjligt för polisen att upptäcka ett betydande antal personer, särskilt unga, som tidigare har varit okända för socialtjänsten, vilket ger möjlighet till tidiga vårdinsatser. Det minskar efterfrågan vilket begränsar marknaden för narkotikahandeln.
Dessutom bör ett effektivt polisarbete innefatta ingripanden mot alla brott livsstilskriminella personer begår, även sådana som är mindre allvarliga. Det är en av framgångsfaktorerna i New York-polisens arbete för att minska brottsligheten i staden. Svenska erfarenheter visar också att ett ingripande mot ett mindre narkotikabrott kan leda till att polisen nystar upp stora narkotikahärvor. Även därför vore det mycket olyckligt att avkriminalisera bruk och mindre innehav av narkotika.
För att öka missbrukarnas motivation för behandling och drogfrihet behöver regering och riksdag se över påföljderna vid narkotikaanvändning och göra dem effektivare. Vård och behandling måste alltid vara huvudalternativet. En straffrättslig påföljd står inte i motsättning till det. Rätt utformad kan den tvärtom vara ett stöd. Systemet bör syfta och motivera till drogfrihet.
Sven-Olov Carlsson, tidigare internationell president för organisationen World Federation Against Drugs.
Läs också ”Kan det vara så att andra länder har en bättre, effektivare, narkotikapolitik?”
Läs också ”Svensk narkotikapolitik motsvarar inte hur kunskapen har utvecklats.”
Läs också ”Att göra det tillåtet att använda cannabis och annan narkotika är att gå fel väg.”
Läs också Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen