Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Forskaren: Vi har fått mer närhet i språket

Får man be om lite hyfs och hövlighet i vardagen!? Orden kom från en upprörd äldre kvinna som hörde av sig till programmet Språket i P1. Hon menade att den yngre generationen var arrogant som inte längre använde uttrycket ”kan jag be att få…”

Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet.Bild: Privat.
Men stämmer det verkligen, att vi blivit mer nonchalanta mot varandra? Slarvar vi med vänligheten?
– Jag håller inte med. Ibland, när vi pratar om vänlighet, syftar vi snarare på artighet, säger Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet.
Däremot, påpekar hon, visar språkforskningen att det skett en förändring i samtalsstil. Tidigare präglades språket av respekt och hänsyn. Ålder och titlar var viktiga och man talade också långsammare, uttryckte sig försiktigare och lindade gärna in.
– Man kunde säga: ”Skulle du kunna vara så snäll att skicka smöret?”
Anna W Gustavsson anger flera skäl till att språket förändrats. När folk flyttade in till städerna, och började bo tätare, tappade man kollen på andra människors titlar och plats i samhället. Det bidrog till att luckra upp hierarkierna. Duandet, som användes redan inom folkrörelsen, tog också fart med dureformen.
– I dag använder vi oftare en närhets- och engagemangsstil när vi pratar. Man är mer direkt, uttrycker förtrolighet, pratar snabbare och avbryter varandra. Kanske kramas man när man ses.
Därför kan personer som är vana vid en respekt- och hänsynsstil tycka att personer som har en närhets- och engagemangsstil är respektlösa och burdusa.
Skillnaden mellan de olika stilarna blir särskilt tydlig när man möter andra kulturer. Då kan man uppfatta folk som vänligare eller ovänligare, trots att det i själva verket handlar om olika normer att uttrycka artighet. Men detta gäller inte bara under utlandsvistelsen, utan också i mötet med kulturer i vårt eget samhälle. I de grupper som skapas utifrån exempelvis ålder, social klass och bostadsort uppstår en egen jargong.
– Därför kan personer som är vana vid en respekt- och hänsynsstil tycka att personer som har en närhets- och engagemangsstil är respektlösa och burdusa när de uttrycker sig på ett direkt sätt. De som är vana vid en mer intim stil kan å sin sida uppfatta personer som uttrycker sig mer distanserat som kalla och oartiga.
Läs också ”Att se andra människor är kärnan i vänligheten”
Läs också Upplagt för kulturkrockar och missbedömningar när vi ska visa vänlighet
Läs också ”Det är mäktigt att se att det sprids mellan människor”
Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl inpalivet@hdsydsvenskan.se eller på telefon 040-281200.
Gå till toppen