Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”En betydande andel anställda och studenter vid Lunds universitet har varit med om sexuella trakasserier.”

Såväl anställda som studenter tycker det är svårt att veta vad som utgör sexuella trakasserier och när det är befogat att göra en anmälan, skriver Anette Agardh, professor i global hälsa, och Torbjörn von Schantz, rektor för Lunds universitet.

Anette Agardh är projektledare för Tellus, Sveriges största vetenskapliga medarbetar- och studentundersökning inom universitetsvärlden, vars resultat nu analyseras.Bild: Ingemar D Kristiansen
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Var fjärde kvinna som svarat på en enkät Lunds som universitet gjort, och 7 procent av männen har någon gång under sin anställning vid universitetet utsatts för sexuella trakasserier. Oftast har det skett i universitetets lokaler och av en annan anställd. Bland studenterna är siffrorna något högre, men de sexuella trakasserierna har oftast skett utanför undervisningen mellan studenter.
Statistiken kommer från Tellus, Sveriges största vetenskapliga medarbetar- och studentundersökning inom universitetsvärlden, som Lunds universitet låtit göra.
Tellus startades 2018 som ett svar på de vittnesmål om sexuella trakasserier som kommit fram under #metoo i Sverige. Anställda vid landets universitet samlades under #Akademiuppropet och vittnade om sexuella trakasserier och övergrepp inom universitetsvärlden.
Lunds universitet valde att tillsätta ett treårigt forskningsbaserat projekt som både kommer att ge universitetet värdefull kunskap om sexuella trakasserier och användas för att prioritera och genomföra väl underbyggda och förebyggande åtgärder.
Den första delen i projektet genomfördes under våren 2019 och bestod av individuella intervjuer och gruppdiskussioner för att förstå mer om rådande maktstrukturer, beroenderelationer, samtalsklimat, normer, förtroendet för organisationen och egna upplevelser och erfarenheter av sexuella trakasserier.
Den andra, uppföljande, delen genomfördes under senhösten/vintern 2019 och bestod av en enkät till anställda inklusive forskarstuderande och studenter. Drygt 2 700 anställda och 9 700 studenter svarade vilket ger en svarsfrekvens på 34 respektive 32 procent, tillräckligt för att vetenskapligt analysera materialet vidare.
Av enkätsvaren från de anställda går att utläsa att:
• Var fjärde kvinna uppger sig ha varit utsatt för sexuella trakasserier någon gång under sin anställning. För männen är motsvarande siffra cirka 7 procent.
Av enkätsvaren från studenterna framkommer att:
• Drygt var fjärde kvinna och var tionde man uppger att de utsatts för sexuella trakasserier i samband med sina studier eller i studentlivet vid Lunds universitet.
När det gäller studenterna är det främst studenter som utsätter andra studenter för sexuella trakasserier och det sker oftast i studentlivet, utanför undervisningen.
Enkäten visar också att praktik utanför universitetet utgör en risk för sexuella trakasserier. Förutom att praktik kan göra det svårt för universitetet att ingripa, så är fenomen som sexuella trakasserier och kränkande behandling inbäddade i rådande samhälleliga strukturer och värderingar.
Den kunskap som samlats in i Tellus är omfattande och rör även kränkande särbehandling och trakasserier. Det insamlade resultatet analyseras nu. Vi kan redan se att en betydande andel av de anställda och studenterna har varit med om sexuella trakasserier. Men antalet registrerade anmälningar är få, bara ett par om året. Vad det beror på är något alla universitetets verksamheter behöver diskutera mer framöver.
Såväl anställda som studenter tycker det är svårt att veta vad som utgör sexuella trakasserier och när det är befogat att göra en anmälan. Även oro över vilka konsekvenserna blir för den som anmäler och den som blir anmäld diskuteras, liksom hur kollegiala strukturer och interna maktstrukturer kan påverka hur en anmälan hanteras.
De allra flesta uppger att de har förtroende för hur ärenden hanteras av Lunds universitet, men förtroendet är lägre bland dem som har egna erfarenheter av sexuella trakasserier vid universitet. Chefer på olika nivåer efterfrågar mer stöd och tydligare strukturer för att kunna hantera ärenden som rör sexuella trakasserier.
Universitetets förmåga att på ett professionellt sätt hantera ärenden är en grundläggande förutsättning för det fortsatta förebyggande arbetet. Därför blir också universitetets första åtgärd att se till att tillräcklig kunskap, rutiner och stödstrukturer finns på plats.
Om sexuella trakasserier inte hanteras korrekt och inte synliggörs riskerar de att bli svårlösliga arbetsmiljöproblem eller problem i studenternas miljö som kan leda till psykisk ohälsa eller att anställda och studenter väljer att lämna Lunds universitet.
Anette Agardh, leder Lunds universitets projekt Tellus och är professor i global hälsa.
Torbjörn von Schantz, rektor för Lunds universitet.
Gå till toppen