I Helsingborg precis som i övriga Sverige har likvärdigheten inom skolan urholkats. Medan de flesta elever på vissa av stadens skolor går ut nian med betyg som räcker för att komma in på ett gymnasieprogram, är det oroväckande få på andra skolor som blir behöriga till gymnasiet. De skillnader som finns mellan skolorna är oacceptabla.

På riksplanet är Vänsterpartiet kritiskt till det fria skolvalet och vill stoppa friskolor som drivs av vinstintressen. Lokalt föreslår vi att det aktiva skolvalet slopas i grundskolan och att samtliga partier ska kraftsamla för att öka likvärdigheten och minska skolsegregationen. Vad som behövs är en blocköverskridande samsyn.

En sammanställning som OECD gjorde 2010 med forskning från tidigt 1990-tal och framåt visar entydigt att frihet att välja skola ökar segregationen och minskar likvärdigheten. OECD talar om effekten av kamratpåverkan, det vill säga att elever som presterar mycket bra i skolan har en positiv inverkan på elever med sämre förutsättningar. När de studiestarka eleverna försvinner, försvinner den positiva kamrateffekten. När elever med olika bakgrund möts förbättras inte bara resultaten, utan också sammanhållningen. I en skola där majoriteten av barnen inte har svenska som modersmål, fördröjs och försvåras inlärningen av det svenska språket.

De problem som det fria skolvalet medför löses inte genom att alla måste välja skola, att skolvalet blir obligatoriskt. Under ledning av Bo Malmberg har forskare vid Stockholms och Uppsala universitet undersökt vilka elever som 2003–2006 gjorde ett aktivt val. Forskningen visade att de som utnyttjar det fria skolvalet i första hand är elever från socioekonomiskt starka familjer med svensk bakgrund.

År 2018 publicerade German Bender och Per Kornhall rapporten Ett söndrat land – skolval och skolsegregation i Sverige, som visar att skolsegregationen inte bara minskar likvärdigheten, utan dessutom ökar risken för motsättningar och polarisering. Likaså att skolsegregationen påverkar både elevens utbildnings- och yrkesval, liksom framtida inkomst, arbetslöshet, hälsa, sociala tillit och en rad andra faktorer. Att det sker i en tid då människor med olika bakgrund får mindre kontakt med varandra kan, enligt Bender och Kornhall, få förödande konsekvenser för samhället.

Redan 1992 varnade OECD för den friskolereform som just då skulle genomföras i Sverige. OECD undrade varför den svenska regeringen ville genomföra en så dramatisk förändring av en skola som präglades av både goda resultat och en hög grad av likvärdighet. Dessutom var OECD kritiskt till att genomföra långtgående reformer utan grundliga utredningar, utan konsekvensanalyser och utan någon form av praktiska tester. OECD varnade också för att en marknadsutsättning av skolan skulle leda till segregering. Vilket är det resultat vi nu kan se.

Helsingborgs lokala politiker måste se till att bryta skillnaderna mellan olika grundskolor i staden. Det är något som redan har skett i många kommuner. I Trollhättan fanns i fjol en blocköverskridande samsyn om att utreda hur segregeringen kunde minska och likvärdigheten öka. Politikerna i Stockholm har bestämt sig för att nya skolor ska placeras så de får ett blandat upptagningsområde. I Malmö finns förslag om att göra ett forskningsföljt projekt med tre skolterminer. I danska Holstebro har politikerna i full enighet och i samråd med föräldrarna valt att kvotera klasserna i några av stadens skolor för att få en mix av tvåspråkiga elever och elever med danska som modersmål.

Vänsterpartiet tycker att det är dags att ta skolans kompensatoriska uppdrag på allvar. Vi vill ha en skola som skapar framtidstro och lägger grunden för ett liv med möjligheter för alla barn och unga i Helsingborg. Endast så går det att få ett samhälle som håller ihop.

Ingrid Mattiasson Saarinen (V), gruppledare och ledamot i Helsingborgs kommunfullmäktige

Claudia Velásquez (V), ledamot i Helsingborgs kommunfullmäktige

Peter Ahlbom (V), ledamot i Helsingborgs kommunfullmäktige

Tomas Gustafsson (V), ersättare i Helsingborgs kommunfullmäktige