Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Helsingborgs varumärke byggs bäst genom leverans – inte via storytellers

Ännu en ny marknadsföringsinsats ska nu lansera Helsingborg som den ”Smarta staden”, H22. Stora ekonomiska resurser ska läggas på detta, pengar som man kunde prioriterat annorlunda. Det skriver Björn Tufvesson Alm.Bild: Björn Lilja
Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
”Det finns inga genvägar till det perfekta ljudet”. Citatet är taget från Farbror Barbro i serien Nile City. Andemeningen är att ska man uppnå något måste det till en ansträngning och ett resultat. Samma sak gäller det mesta, även byggande av varumärke. För att långsiktigt bygga ett varumärke krävs inte bara marknadsföring och kommunikation utan inte minst resultat och leverans. Ett enda litet misstag kan resultera i katastrof och många års ogjort arbete.
Helsingborgs stad har jobbat hårt på varumärket, stora ansträngningar har resulterat i priser och utmärkelser. Väckelsemöten och intensiv kommunikation har laserat staden internt och externt som allt från pulserande till skapande, staden för dig som vill något. Några av oss känner dock inte helt igen den bild som målas upp av kommunikatörerna på stadsledningen. Nyligen deklarerade så plötsligt företrädare för staden att hela Helsingborg nu var ett så kallat socioekonomiskt utsatt område i samband med justeringar i EBO-lagstiftningen. Det är tvära kast när det kommer till Helsingborgs självbild.
Ännu en ny marknadsföringsinsats ska nu lansera Helsingborg som den ”Smarta staden”, H22. Stora ekonomiska resurser ska läggas på detta, pengar som man kunde prioriterat annorlunda.
Jag tror att strategerna i Rådhuset bör tänka om. Som jag hävdade i inledningen så är min uppfattning att man bygger varumärket genom leverans. Det vill säga inte hur man målar upp bilden av staden utan genom vad som faktiskt produceras till gagn för invånarna och de som tänker sig en framtid här. Det är detta som långsiktigt lockar företag, innovation, kompetens, kreativitet och i slut ändan skatteintäkter. Leverans av bra förskola, skola, äldrevård, socialtjänst, ett rikt kulturliv etcetera. Ett bra ställe att bo och verka på helt enkelt.
Nu uppfattas säkert detta som tråkigt, träligt och lite oglamoröst för de som ska sälja staden som ”den smarta staden” med H22 men jag (och kanske fler med mig) tycker att politiken ska tänka ett varv till. Det är kanske så att alla dessa miljoner hade gjort mer nytta i välfärden även ur ett varumärkesperspektiv? Så slipper man kanske i fortsättningen deklarera hela kommunen som ett utsatt område. För är det den bilden av Helsingborg som får genomslag så hjälper varken Head of future, krångelombudmän eller storytellers.​
Björn Tufvesson Alm
Gå till toppen