Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Expert: Erdogan vill testa Putins tålamod

Turkiets nedskjutning av ytterligare ett syriskt stridsflygplan kan vara ett sätt för president Recep Tayyip Erdogan att testa Rysslands tålamod, enligt experten Michael Sahlin.
– Erdogan är en besvärlig jävel som tar risker hela tiden och tänjer på gränserna, säger han.

Rysslands president Vladimir Putin, till höger, skakar hand med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under ett möte i Berlin om Libyen den 19 januari.Bild: Alexei Nikolsky/AP/TT
Turkiet sköt under tisdagen ned ytterligare ett av den syriska regimens flygplan i Idlibprovinsen i Syrien. Under dagarna före hade president Erdogan hotat med nya attacker mot de ryskstödda syriska regimstyrkorna om de inte avbryter sin offensiv i nordvästra Syrien.
Offensiven, där de syriska styrkorna gjort stora framryckningar i Idlib, har pågått sedan i december och har lett till att närmare en miljon människor drivits på flykt mot den turkiska gränsen.
– Efter den här eskaleringen har problemet varit att Turkiet inte har luftherravälde och att det är väldigt svårt att driva konventionell krigföring om man inte har kontroll över luftrummet. Den har Ryssland haft, men nu har Turkiet på olika sätt agerat med drönare och också med sitt jaktflyg, säger Michael Sahlin, ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademin och tidigare Sveriges ambassadör i Turkiet.
För bara ett par dagar sedan sköt Turkiet ned två syriska stridsflygplan i en motoffensiv efter att över 30 soldater dödats i syriska luftangrepp i förra veckan. Och nu har alltså ett plan till skjutits ned.
Erdogan kan ha flera motiv till att fortsätta sin motoffensiv, tror Michael Sahlin. Ett av dem är att pressa tillbaka de syriska styrkorna till den linje som gällde enligt en överenskommelse från hösten 2018.
– Målet är att pressa tillbaka till linjen för att rädda den turkiska hållningen, och att genom att skjuta ned flygplan visa att man inte är maktlös i luftrummet och därigenom testa Putins tålamod.
Överenskommelsen som slöts i ryska Sotji 2018 innebar att Turkiet upprättade tolv militära observationsposter i Idlib i syfte att hindra en syrisk offensiv närmare den turkiska gränsen.
Efter beskedet om att ett tredje plan skjutits ned meddelar Ryssland att landet hoppas kunna hålla nere risken för en direkt konflikt med Turkiet i Syrien, där Ryssland står på regimens sida och Turkiet stödjer vissa rebellgrupper i Idlibprovinsen.
– Vi hoppas att vi kommer kunna minimera den risken tack vare den nära kontakten mellan ländernas militärer, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov.
På torsdag ska Erdogan och Rysslands president Vladimir Putin mötas i Moskva. Michael Sahlin tror att Putin vill förbättra chanserna att hitta en uppgörelse mellan länderna om en ny säker zon i Syrien under mötet, och därför tolererar att Erdogan fortsätter sin motoffensiv.
– Nu handlar det om att låta Erdogan ta tillbaka lite för att hitta en ny temporär kompromiss. Det är bara temporära kompromisser hela tiden för det är en sån hastig utveckling, säger han.
– Sista ordet har inte sagts om någonting.
Fakta

Varför är det krig i Syrien?

Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statlig repression under president Bashar al-Assads styre.

I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i staden Daraa. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.

I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut säkerhetsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.

Våldet eskalerade och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen över landet.

Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Extremistiska jihadistgrupper har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om den som kallar sig Islamiska staten trycktes tillbaka av en omfattande offensiv.

Gå till toppen