Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Rakel Chukri: Vem gav Leif GW tillstånd att säga ”blatte” i tv?

Ett program som måste inledas med att kritisera sitt eget namn har ju tydliga problem, skriver Rakel Chukri efter att ha sett ”Blattarna som byggde Sverige” på TV4.

Serien ”Blattarna som byggde Sverige” hade premiär 2 mars och sänds i tre delar på TV4.Bild: Frej Hedlin/TV4/C More
Det här är en kulturartikel. Analys och värderingar är skribentens egna.
Varför gör TV4 på detta viset? Döper Leif GW Perssons nya dokumentärserie till ”Blattarna som byggde Sverige”?
I dessa corona-ängsliga tider är seriens tema kanske inte det mest rafflande: en historisk tillbakablick på den utländska arbetskraften som hämtades till Sverige decennierna efter andra världskriget. För att få mer uppmärksamhet drämmer kanalen därför till med ett av de värsta skällsorden som finns: blattar.
TV4 förstod givetvis att titeln kunde elda på rasist-festen i sociala medier. Några xenofoba snöflingor var snabbt ute och anklagade Leif GW för att osynliggöra svenska arbetare, men än så länge har reaktionerna inte varit särskilt stora. Förmodligen för att syftet är så genomskinligt: att spä på polariseringen genom att erbjuda ett troll-bete.
Det är inget fel på innehållet i det första avsnittet som sändes i måndags. Det redogör för ett viktigt kapitel i vår samtidshistoria: Sveriges ekonomi fick livsnödvändig draghjälp av arbetare från Italien, Grekland, etcetera. Leif GW Persson är som vanligt en mysig ciceron och han får sällskap av anekdot-glada personer som Theodor Kallifatides och Amelia Adamo.
Men de goda avsikterna skuggas av programmets titel, som Leif GW Persson har valt själv. I intervjuer har han försvarat den med en rad olika argument. Han ville påminna om att de utländska arbetarna orättvist drabbades av öknamn, trots att de bidragit till att hålla svensk industri vid liv. Men han har också sagt att många idag kallar sig själva blattar och att ordet därmed är ”desarmerat”.
Jag verkar ha missat nyhetsutskicket som gav grönt ljus åt att verbalt spotta på mörkhåriga i Sverige. Och jag är inte den enda. Måndagens premiäravsnitt inleddes med att flera intervjupersoner tog avstånd från ordet blatte. Artisten Pa Modou Badjie ursäktade till och med sin medverkan i programmet med att ämnet trots allt är viktigt.
Entreprenören Celso Franzetti påtalade en annan brist med titeln, nämligen att den utländska arbetskraften inte ensam byggde Sverige utan att den hjälpte till. Ett program som måste inledas med kritik mot sitt eget namn har ju tydliga problem.
I själva verket har b-ordet en minst sagt stökig historia. I början av 2000-talet försökte tidskriften Gringo avdramatisera benämningen. Chefredaktören Zanyar Adami sa 2005: ”Jag vill ta tillbaka uttryck som blatte och svartskalle från dem som missbrukar dem. Ungefär som de homosexuella har gjort med ordet bög.”
Det gick ju sådär. Det kändes knappast avslappnat när en polis sa ”Ni är komna till fel kommun, blattajävlar” under oroligheterna i Rosengård 2008.
Det innebär inte att ordet ska förbjudas. När Jason Diakité uppdaterade texten till ”West side story” 2018 översatte han till exempel ordet ”spics” till just blatte eftersom rasism är ett centralt tema i musikalen. När jag intervjuade honom berättade han att beslutet inte var självklart eftersom ordet är så hårt. ”Det är det närmsta man kommer ett svenskt n-ord”, sa Diakité.
Det kan till viss del vara en generationsfråga. Det finns otaliga romaner, dikter och hiphoptexter där termen används. Jag har också träffat många yngre personer som använder ordet rätt avslappnat. Men det har varit underförstått att det är för ”internt” bruk. De hade inte jublat om någon utan invandrarbakgrund slängde det efter dem. Och ingen av dem hade ringt TV4 för att rådfråga den självutnämnde språkspecialisten Leif GW Persson.
Fotnot: ”Blattarna som byggde Sverige” hade premiär i måndags och ska sändas i tre avsnitt.
Gå till toppen