Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Sju saker om corona som riskprofessorn tycker du bör känna till

Misse Wester, professor vid avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet på Lunds universitet, tycker att vi sköter oss bra. Både vi invånare, och de svenska myndigheterna. Däremot retar hon sig på en del på rapporteringen och historierna runt corona.

Misse Wester, Professor vid Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet, vid Lunds universitetBild: Emil Langvad

1. Svenska myndigheterna sköter sig bra

Svenska myndigheter har lärt sig mycket om krishantering de senaste åren. Misse Wester nämner terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017, de senaste somrarnas bränder, och det försämrade säkerhetsläget i vår del av världen som har gjort att Sverige åter satsar på totalförsvaret.
–Efter tsunamin lärde vi oss mycket, och därefter har det tuffat på. Säger de att beredskapen är god, så betyder det att vi har god beredskap.
Informationen är också på en bra nivå tycker Misse Wester. Ibland har någon smittskyddsläkare en annan uppfattning än Folkhälsomyndigheten, men detta behöver inte vara ett problem.
– Jag tror att folk kan hantera det. Det är inte så att vi inte kan förstå att myndighetspersoner har begränsad information och kan dra olika slutsatser.

2. Samhället fungerar även om många blir sjuka

En del samhällsfunktioner är sårbara, och det kommer märkas om och när många blir sjuka samtidigt.
– Om alla sophämtare får viruset, då ligger vi illa till. Eller de som sköter utbetalningar av pensioner. Men de allra flesta som får viruset blir inte allvarligt sjuka. Nuförtiden kan många funktioner jobba hemifrån. Det fungerar också att få mat levererad hem.
Att förebygga den här sortens problem är ett långsiktigt arbete, säger Misse Wester.
– Hur mycket resurser vi har är en politisk fråga, hur mycket har vi avsatt till det här i fredstid så att säga.

3. Oro är bra om det leder till försiktighet

– Vi är uppmärksamma och vaksamma. Vi vill inte sprida smittan. Det är jättebra.
En oro som leder till att vi tvättar händerna bättre och ställer in skidresan till norra Italien är en konstruktiv oro, enligt riskprofessor Misse Wester.
– Nu ställer folk in sina resor, säger de. Ja, men det är ju det man ska göra!
– Och gå inte till jobbet om du är sjuk – hur svårt kan det vara?

4. Tro inte på rykten om att andra får panik

Misse Wester tror inte på att svenska folket panikbunkrar varor.
– Sist jag kollade var inte tvålen slut i affären, säger hon.
Hon blir inte heller imponerad av rapporter om hur börsen dyker på grund av coronarädsla.
– Börsen sjunker om Volvo lämnar en dålig kvartalsrapport också.
I själva verket visar erfarenhet och forskning att de flesta agerar relevant och solidariskt i krissituationer. Det som kan utlösa panik är hot som man inte kan göra något åt.
– Men när det gäller smittspridning kan vi göra ganska mycket, säger Misse Wester.

5. Du kommer inte att tvätta händerna rätt

Om alla är oroliga – varför tvättar folk ändå inte händerna i 30 sekunder? Och varför nyser de fortfarande rakt ut?
– Vi tror inte att det händer oss. Vi är jättedåliga på att uppskatta risk för oss själva. Vi överskattar risken att andra ska drabbas, och underskattar risken att vi själva gör det.
Dessutom är just små detaljer i handlingar som utförs flera gånger om dagen det allra svåraste beteendet att ändra.
– Vi är dåliga på att ändra oss snabbt. Jag har tvättat händerna hela mitt liv. Att jag då ska ställa om i vardagen och ställa mig och gnugga i 30 sekunder… Vi har inte det kognitiva överskottet.
Att sätta upp lappar på toaletten om vikten av hygien kan hjälpa lite, åtminstone en kort stund. Men helst ska vi få budskapet många gånger, från olika håll. Förskoletricket att tvätta lika länge som det tar att sjunga ”Blinka lilla stjärna” är kanske inte är så dumt.
– Lappar är bättre än ingenting. Vi måste få signaler på alla sätt – syn, hörsel, känsel. Tvättställ där vattnet inte stängs av förrän efter 30 sekunder. Eller en kollega som står utanför och sjunger.

6. Vem kommer ta vaccinet när det kommer?

Den osäkerhetsfaktor som Misse Wester ser handlar framförallt om gruppimmunitet på lång sikt. När ett vaccin har utvecklats om ett par år – kommer folk att våga ta det efter vad som hände med svininfluensavaccinet och biverkningar i form av narkolepsi? Detta kan påverka hur hårt corona drabbar långsiktigt.
– Det är det enda som vi inte vet, som vi får vänta och se.

7. Därför pratar inte Misse Wester och hennes kollegor om corona på jobbet

– Vi pratar inte om corona på jobbet, vi pratar om annat. Det låter hemskt, men shit happens. Vi skadas och vi dör, det händer hela tiden.
Däremot är riskforskarna vid Lunds universitet intresserade av varför just coronasmittan får så mycket resurser. Det blir en assymetrisk fördelning av resurser.
– Våld mot kvinnor lägger vi inte lika mycket pengar på till exempel. Hur mycket pengar vi investerar för att förhindra dödsfall i terror, för de är trots allt väldigt få i jämförelse med hur många som dör av andra orsaker.
Gå till toppen