Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Tala om raffinerad miljöfråga.

Preemraff, omdiskuterat raffinaderi utanför bohuslänska Lysekil.Bild: Thomas Johansson/TT
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Sverige kanske aldrig har haft en lika invecklad som principiellt viktig miljöfråga. Ska Preemraff i Lysekil få bygga ut verksamheten och bli landets största utsläppare av växthusgasen koldioxid?
Vid Brofjorden i Bohuslän ligger Preems oljeraffinaderi Preemraff. Företaget vill bygga ut. Om projektet blir av ska raffinaderiet varje år kunna omvandla 13,9 miljoner ton råvara till drivmedel som bensin och diesel med lägre svavelhalt.
På tisdagen inleds förhandlingarna i mark- och miljööverdomstolen. Frågan är knixig värre. Miljömässigt. Klimatmässigt. Ekonomiskt. Politiskt. Juridiskt. Utgången är långtifrån given. Och bra är nog det, för frågan är inte alls så enkel som somliga vill göra den.
Först en resumé:
Det gigantiska industriprojektet kring Preemraff fick grönt ljus i mark- och miljödomstolen i Vänersborg i november 2018. Men många – Naturskyddsföreningen, andra miljöorganisationer plus en hel del närboende – överklagade beslutet och fick i juni 2019 prövningstillstånd i mark- och miljööverdomstolen. Och där kommer fallet upp nu i veckan. Men överdomstolen ska bara lämna ett yttrande – sedan tar regeringen över avgörandet och ställer Preems tillstånd mot de nationella klimatmålen.
På ett ytligt plan låter det självfallet inte bra. Ett utbyggt Preemraff skulle kraftigt öka sina utsläpp av koldioxid från dagens 1,6 miljoner ton per år. Men samtidigt skulle en positiv miljökonsekvens bli en kraftfull begränsning av svavelutsläpp från internationell sjöfart när det går åt mindre tjockolja och Preem storsatsar för att leda klimatomställningen.
Några frågor är redan klassiska: Är det alltid sämre att släppa ut mer på kort sikt för att på lång sikt släppa ut mindre? Och är det alltid fel att släppa ut i Sverige även om utsläppen globalt sett blir mindre?
Här kom nyligen Konjunkturrådet med en ”miljöbomb” i sin årliga rapport. Rådet anser att kopplingen mellan svensk klimatpolitik och globala utsläpp måste bli mycket tydligare än idag. Ibland är det uppenbart, menar rådet, att det finns en konflikt mellan svenska klimatmål och global klimatnytta. Vilket som bör gå först? Självfallet den globala nyttan, lyder svaret.
Striden om Preemraff i Lysekil väcker känslor inte enbart hos aktivister för och emot utbyggnad. Även partipolitiska slitningar kan väntas.
Redan har det märkts hur socialdemokrater, främst på lokalplanet, värnar de ytterligare kanske 250 arbetstillfällen som är aktuella i Lysekil. Medan klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) – när hon på en pressträff i augusti i fjol gav beskedet att frågan om tillåtlighet lyfts från överdomstolen till regeringen – markerade att minskade utsläpp hör till ”de viktigaste frågorna för regeringen”.
Det har inte saknats kritik mot hur regeringen i denna fråga agerat mot Preem i rättsstaten Sverige. Men den frågan lär väga lättare just nu, när fallet närmar sig domstolen. Det drar ihop sig till en svettig tvekamp inom regeringen kring två viktiga profilfrågor. Klimatet och jobben.
Gå till toppen