Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Storsegrar för Biden – Sanders fortsätter

Stärkt av ytterligare primärvalssegrar kan Joe Biden tryggt kalla sig för den ledande demokratiska presidentaspiranten. Den förre vicepresidenten vann bland annat i viktiga Michigan. – Jag vill tacka Bernie Sanders och hans anhängare för deras outtröttliga energi och passion, säger Biden om sin rival i segertalet. Sanders tackar dock inte för sig.

USA:s förre vicepresident Joe Biden håller ett segertal inför anhängare i Philadelphia. Han leder kampen om Demokraternas presidentkandidatur efter den senaste primärvalsomgången.Bild: Matt Rourke/AP/TT
Sex amerikanska delstater höll primärval och nomineringsmöten under tisdagen – och den för några veckor sedan uträknade Joe Biden vann i minst fyra av dem. I den stora och strategiskt viktiga industristaten Michigan tog Biden hem en klar seger med knappt 53 procent av rösterna, jämfört med 36,5 procent för Sanders.
– I kväll har vi kommit ett steg närmare ett återställande av Vita husets anständighet, värdighet och heder. Det är vårt slutliga mål, sade Biden inför en mindre skara anhängare.
Han vände sig också direkt till sin rival Bernie Sanders:
– Tillsammans kommer vi att besegra Donald Trump. Vi kommer att ena den här nationen.
Bidens seger i Michigan är ett stort bakslag för Bernie Sanders, som vann i delstaten för fyra år sedan när han tampades med Hillary Clinton om Demokraternas presidentkandidatur. Biden kammade också hem storsegrar i Mississippi, Missouri och Idaho. I Mississippi fick den förre vicepresidenten över 80 procent av rösterna vilket bekräftar att han är stark i sydstater och i delstater med stor svart befolkning.
Bernie Sanders höll inget anförande under valnatten, men vid en presskonferens på onsdagen gjorde han klart att han inte kommer att lägga ned sin valkampanj.
– Även om vår kampanj har vunnit den ideologiska debatten så förlorar vi debatten om valbarhet, säger han.
Den ideologiska segern ligger, enligt Vermontsenatorn, i att många yngre väljare tilltalas av hans progressiva politik. Mängder av demokrater har dock valt Joe Biden för att de uppfattar att han har större möjligheter att besegra Donald Trump, enligt Sanders.
– I dag säger jag till Demokraternas etablissemang: För att vinna i framtiden måste ni vinna de väljare som representerar framtiden för vårt land och ni måste tala om de frågor som oroar dem. Ni kan inte vara nöjda med att vinna röster från äldre människor, säger han.
En ljusglimt för Sanders är att han vann i North Dakota och att han leder i progressiva Washington i nordväst, där rösträkningen fortfarande pågår. På söndag väntar en ny primärvalsdebatt – den första duellen i sammanhanget.
– Jag kommer göra allt för att Donald Trump ska besegras. . . Då kommer det amerikanska folket få möjlighet att se vilken kandidat som ligger bäst till för att nå det målet, säger Sanders.
Joe Biden har ett tydligt övertag i kampen om vem Demokraterna ska skicka fram mot Donald Trump i höstens presidentval. Efter att ha misslyckats i de tidiga nomineringsmötena och primärvalen gjorde han comeback och seglade upp i ledning efter förra veckans så kallade supertisdag.
Avgörande för Bidens nyvunna framgångar är att ett stort antal tongivande demokrater har ställt sig bakom hans kandidatur. Den senaste i raden att sälla sig till hyllningskören är affärsmannen Andrew Yang, som gav upp sin egen presidentkampanj för några veckor sedan.
– Han är en väldigt patriotisk ämbetsman, en hederlig man, säger Yang, som nu är kommentator på nyhetskanalen CNN, om Joe Biden.
Biden har hittills under primärvalen samlat ihop 858 delegater, mot Sanders 709, enligt amerikanska medier. För att knipa presidentkandidaturen krävs stöd av 1 991 delegater.
Fakta

Bakgrund: Så utses en presidentkandidat

Presidentkandidaterna i USA utses formellt vid Demokraternas och Republikanernas konvent, men vilka de blir brukar stå klart långt tidigare i primärvalsprocessen. Republikanernas konvent hålls den 24–27 augusti i Charlotte i North Carolina. Demokraterna möts den 13–16 juli i Milwaukee i Wisconsin.

Till konventen skickas några tusen delegater som utses vid de primärval och nomineringsmöten som hålls i respektive delstat från och med februari under valåret. Antalet delegater varierar med staternas folkmängd.

Nomineringsmöten kallas också nomineringsval eller provval (på engelska caucus). De anordnas oftast av partierna och innebär att medlemmar samlas lokalt och debatterar de olika presidentaspiranterna och genomför en form av votering. Primärval arrangeras av delstaterna och är mer som vanliga lokalval, fast oftast med lägre valdeltagande.

När det står klart vem som blir presidentkandidat brukar denne utse sin vicepresidentkandidat.

Primärvalsprocessen brukar locka väljare med mer extrema åsikter än själva presidentvalet. Presidentvalet hålls alltid den första tisdagen efter den första måndagen i november, 2020 den 3 november.

Gå till toppen