Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Gör mer mot näthandelns skuldfällor.

Per Bolund.Bild: Janerik Henriksson/TT
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Skuldfällor har blivit mer försåtliga. På nätet är konsumentkrediter sällan mer än några klick eller skärmtryck bort. Och när e-handeln ökar i popularitet utvecklas svenskarnas skuldsättning därefter.
Utlåningen till konsumtion har mer än fördubblats på tio år och marknaden växer med 7 procent om året. Sammantaget betalar hushållen idag mer i ränta och amorteringar på små konsumtionslån än på sina bostadslån. Ändå har den finansmarknadspolitiska debatten på senare år mest handlat om växande bolåneskulder.
I många lägen kan olika former av kreditköp naturligtvis vara bra. Men som Svenska Dagbladet uppmärksammar i en artikelserie har de populära lånetjänsterna en baksida. I ett av sju fall slutar avbetalningsköpet med att skulden lämnas över till inkasso. Främst drabbar detta yngre personer.
Ytterst måste var och en naturligtvis ta ansvar för att betala sina skulder. Men med tanke på utvecklingen finns det ändå skäl att diskutera hur aktörerna på marknaden agerar. I vissa fall kan kreditgivningen svårligen kallas för ansvarsfull.
Nya aktörer och kreditformer dyker ständigt upp på en marknad där tjänsterna marknadsförs stenhårt som snabba, enkla och smarta. Den effektiva räntan är som regel hög och det slarvas ofta med kreditprövningen. För långivarna är det sällan något problem om låntagarna inte kan betala. Ytterst hjälper staten till att driva in skulderna via Kronofogden, som misstänker att vissa bolag medvetet bortser från kunders bristande betalningsförmåga.
"Idag kan det vara lönsamt för kreditgivaren att den ursprungliga skulden aldrig betalas. Det kan till och med vara en affärsidé", säger biträdande rikskronofogde Cecilia Hegethorn Mogensen till SvD.
Myndigheten vill, på goda grunder, att regelverket ses över. Dessvärre kan det vara lättare sagt än gjort. Många lånebolag hittade snabbt sätt att runda de skärpta regler som infördes 2018 om bland annat ett kostnadstak för krediter.
Men nu görs åtminstone ett nytt försök att underlätta för konsumenterna. Regeringen lämnade nyligen en proposition till riksdagen om marknadsföringen av betalningsmetoder i samband med e-handel. Enligt förslaget ska e-handlare som erbjuder direktbetalning inte få ha kreditköp som första eller förvalt alternativ. Det är vanligt idag och enligt finansmarknadsminister Per Bolund (MP) ger betalningsförmedlare ersättning till handlare när kunder ovetande väljer dyrare betalningsalternativ.
"Att ta ett lån ska alltid vara en medveten handling", skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Rimligt, minst sagt, men branschaktörer protesterar och Moderaterna och Liberalerna ger dem visst understöd. Fakturaköp kan ge ökat konsumentskydd, menar M medan L ser en risk för att förslaget inte gör tillräcklig skillnad mellan olika former av kredit.
Förhoppningsvis röstas förslaget ändå igenom. För den största risken i sammanhanget är tveklöst att det görs för lite för att skydda konsumenter. Folk borde åtminstone inte kunna hamna i skuldfällor utan att ens förstå att de har tagit ett lån.
Gå till toppen