Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Mats Skogkär: I krisen prövas EU:s solidaritet.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.Bild: Virginia Mayo
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.
Sveriges grannländer Danmark och Norge fäller ner gränsbommarna. På måndagsmorgonen införde Tyskland rigorösa gränskontroller mot Danmark, Österrike, Frankrike, Luxemburg och Schweiz. Hela Europa sluter sig.
Den fria rörligheten – den europeiska unionens kanske främsta landvinning – kringskärs av allt högre gränshinder. Det räcker inte att visa upp pass för att resa inom EU, resenären avkrävs i de flesta fall också särskilda skäl för att få korsa de landgränser som för inte så länge sedan mest var streck på en karta, utan nämnvärd praktisk betydelse för unionens medborgare.
"Idag är nyckelordet för Europa; solidaritet. Ingen kommer att lämnas ensam och ingen kommer att agera ensam", försäkrade David Sassoli, EU-parlamentets talman, i fredags.
Men det är si och så med den saken. Än så länge. Och nedfällda gränsbommar är inte det enda tecknet.
De stängda gränserna har bland annat lett till att beställd och betald sjukvårdsutrustning och -materiel inte levererats till Sverige, uppger nyhetsbyrån TT. Likaså ska svenska företag i Tyskland och Frankrike inte ha fått leveranser av vissa varor.
I en akut kris är var och en sig själv närmast. Det gäller också den europeiska unionens medlemsstater. Varje regering har först och främst ansvar för det egna landets befolkning. De folkvalda svarar inför det egna landets väljare. Det vet också varje regering som vill bli omvald och det vill i regel varje regering.
När Italien för några veckor sedan vädjade om hjälp med munskydd var responsen från övriga EU-medlemmar minst sagt sval. Sverige meddelade att utrustningen behövdes på hemmaplan.
Men det händer saker på EU-nivå. Att enskilda stater i kombination med gränsstängningar infört exportrestriktioner för vissa sjukvårdsprodukter har fått Bryssel att reagera. På söndagen meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att det kommer riktlinjer för hur medlemsländerna ska agera kring gränser och handel.
"Det är av yttersta vikt att EU:s inre marknad fungerar och låter varor flöda utan hinder", sade von der Leyen.
I riktlinjerna som presenterades på måndagen framhålls att ett fortsatt godsflöde på den inre marknaden är "avgörande", inte minst vad gäller leveranser av medicin och sjukvårdsutrustning.
Gränskontrollerna accepteras dock – om än motvilligt. Och samtidigt föreslår kommissionen ett temporärt inreseförbud till EU.
Att Sverige inte haft någon beredskap för en pandemi av denna magnitud är tydligt. Företag såväl som offentliga institutioner, även sjukvården, har inrättat sig efter ett system som bygger på att nödvändiga varor och nödvändig utrustning ska kunna beställas och levereras när behov uppstår. Gränshinder förvärrar en redan besvärlig situation. Därför är det i högsta grad påkallat att kommissionen sätter ner foten.
Hälso- och sjukvård är medlemsstaternas ansvar. Att Sverige och andra länder visat sig stå dåligt rustade är inte unionens fel. Inget talar för att Sverige skulle ha befunnit sig i en gynnsammare situation utanför EU. Sanningen är förmodligen den motsatta.
EU har fördrag och gemensam lagstiftning till skydd för medborgarnas rättigheter som enskilda regeringar inte bara kan strunta i.
EU har resurser som enskilda medlemsstater inte kan mönstra. Resurser som kan användas på olika sätt: för gemensam upphandling av sjukvårdsmateriel, för satsningar på forskning om vaccin.
Det kommer en tid också efter coronaviruset, när pandemin väl dragit förbi. Inte minst då kommer EU att spela en viktig roll för att få fart på tillväxt och på olika sätt understödja den ekonomiska återhämtningen i medlemsländerna.
Gå till toppen