Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Virusrädsla utnyttjas av bedragare

Coronarädsla ger kriminella en ny möjlighet att begå bedrägeribrott. Målgruppen är äldre människor som också löper störst hälsorisk om de smittas av viruset.

"Tyvärr är de inte så dumma", säger kriminalkommissarie Jan Olsson om bedragarna som utnyttjar coronarädslan.Bild: Pressbild
Det är information som kriminella också snappat upp och använt för att lura människor på pengar. Till bedrägerityperna hör handlingshjälp, bank-id-kapningar, försäljning av mediciner och falska insamlingar till offren i Italien.
– Så fort någonting sådant här sker (en krissituation), så samlar sig de här gamarna och profiterar på folks utsatthet och rädsla, säger kriminalkommissarie Jan Olsson.
Han konstaterar att varken polisen eller Folkhälsomyndigheten kontaktar privatpersoner.
– Om det är någon som knackar på, så är det definitivt inte från landstinget. Då är det definitivt bedragare, säger Olsson.
Det finns bland kriminella en föreställning om att äldre är mer lättlurade än andra åldersgrupper. Det är enligt Olsson inte korrekt, men det leder till att äldre ofta blir överrepresenterade bland offren för bedrägeribrott.
– De som gör det här (bedragarna) tittar också på tv och har mer än en hjärncell tyvärr. De ser vilka grupper folkhälsan fokuserar på, ser att det är de äldre och fokuserar på dem, säger Jan Olsson.
Han noterar att så fort bedragarna konstaterat att ett tillvägagångssätt genererar pengar, exempelvis dörrknackningar, så sprids brottsmetoden till andra städer. Vilket han tror coronabedrägerierna också kan göra.
På onsdagen gick även Maria Bergstrand, operativ chef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ut med ett råd till allmänheten.
– När fler arbetar och studerar hemma ser vi också att det förekommer fler olika typer av försök till bedrägerier. Så var extra vaksamma – här finns det kriminella som på olika sätt försöker utnyttja den situation som vi befinner oss i.
Fakta

Så skyddar du dig

• Lämna aldrig ut koder eller andra känsliga uppgifter till någon. Kortuppgifter och koder är nycklar till dina pengar.

• Använd aldrig din bankdosa eller ditt bank-id på uppmaning av någon som kontaktar dig. Ingen seriös aktör skulle be dig om det per telefon.

• Om någon du inte känner ringer och du blir osäker, lägg på luren eller be att få ringa tillbaka på ett nummer som du själv tar reda på. Det gäller oavsett om personen säger sig vara en nära släkting eller från banken, ett företag eller en myndighet.

• Lita inte på den som kontaktar dig bara för att den har personliga uppgifter om dig. Bedragare kan hitta information på nätet för att lura dig.

• Om du drabbas av eller misstänker bedrägeri, kontakta din bank omgående för att spärra ditt konto. Polisanmäl därefter alltid.

• Det är inte alltid självklart att du kan få tillbaka pengar som försvunnit genom "vishing". Olika banker har olika regler, och du kan anses skyldig för att du varit oaktsam med dina koder.

Källa: Polisen

Fakta

Det här är "vishing"

"Vishing" – bankbedrägerier över telefon – blev ett känt fenomen under hösten 2017.

Det innebär att de drabbade, som ofta är äldre personer, rings upp av bedragare som påstår sig företräda personens bank eller kreditinstitut och vill ha tillgång till olika bankkoder eller inloggningsuppgifter. Syftet är att lura till sig pengar.

Den drabbade luras att lämna ifrån sig en svarskod från en bankdosa eller logga in på mobilt bank-id under samtalet.

Gå till toppen