Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Bättre vore om de resurser som avsätts till E 22 användes till ett mer klimatanpassat samhälle.”

Lund bör ta fram en modell för kommunal planering som visar vägen mot ett klimatsmart samhälle där ny bebyggelse inte medför ökad miljöbelastning. Det skriver Högni Hansson, före detta miljöchef i Landskrona och lärare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet.

Erfarenheter från bland annat Hammarby sjöstad i Stockholm visar att det finns en omfattande miljöbelastning som orsakas av transporter till, från och inom området, skriver Högni Hansson.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Utbyggnaden av motorvägen E 22 är under diskussion. En utbyggnad är planerad; motorvägen ska bli sexfilig mellan trafikplatserna Gastelyckan och Lund Norra och få en ny avfart i höjd med Ideon. Men planerna är överklagade till regeringen, som ännu inte har fattat beslut i frågan.
Förespråkarna hävdar att E 22 behöver byggas ut för att möta köbildningar som uppstår när nya verksamheter som är planerade vid Ideon blir verklighet, liksom ESS-anläggningen och bostadsområdena i närheten. Kritikerna anser dels att en utbyggnad av E 22 är onödig, dels att klimatskäl gör att man inte ska bygga ut för ökad biltrafik.
Planering av markanvändning för bostäder och verksamheter är i hög grad en kommunal angelägenhet. Det går inte att bygga något innan kommunpolitikerna godkänt det.
Hur kommunen planerar har stor påverkan på klimatet och de vägar och byggnader som planeras idag får effekter lång tid framöver.
Anta att byggandet klimatanpassas i alla avseenden, att nya områden har solceller och solfångare på varje tak, att husen är nollenergihus (att det inte behöver tillföras någon extra energi för att de ska värmas upp) eller till och med är plus-energi-hus (att de ger ett överskott av energi som kan levereras till andra),att byggnadsmaterialet i stor utsträckning är återvunnet, att avfallshanteringen är miljöanpassad, att avlopps- och dagvattenhanteringen är kretsloppsanpassad och att den biologiska mångfalden gynnas. Ändå återstår transporterna och deras klimateffekter för att ett område inte ska belasta klimatet.
Erfarenheter från bland annat Hammarby sjöstad i Stockholm visar att det finns en omfattande miljöbelastning som orsakas av transporter till, från och inom området. Det finns inga enkla lösningar när det gäller att uppnå klimatneutralitet, men det finns vissa faktorer som avgör om ny bebyggelse leder till mindre och inte mer miljöpåverkan. Regeln borde vara att allt som görs vid planering av nya områden följer vad som brukar kallas icke-försämrings-principen, det vill säga att inget som sker får påverka klimatet på ett negativt sätt. Trafikverkets fyrstegsprincip där i första hand alternativ till nya vägbyggen undersöks är ett exempel på hur en klimatanpassad strategi kan se ut.
När länsstyrelsen arbetade med miljömålen för Skåne 2002 tog Malmö högskola fram en beräkning av koldioxidutsläpp från olika planerade områden. Den visade att var man bygger har stor betydelse för vilken påverkan på klimatet som sker. Även ett par utredningar, till exempel av forskningsgruppen för miljöstrategiska studier vid Stockholms universitet, vid millennieskiftet, visar att Sverige borde planera annorlunda för att klara klimatkrisen. Det gäller att planera förnuftigt så att de tvångsmässiga transporternas negativa effekter på klimatet minimeras, det vill säga transporter som inte görs för nöjes skull, utan måste ske för att människors liv ska gå ihop. En hel del teknisk utveckling har skett efter att dessa utredningar gjordes. Idag är det betydligt enklare att bygga bilfria områden. Nya tekniska landvinningar, som delningstjänster och eldrivna fordon, är alternativ som inte gör människors vardag sämre.
Lunds kommun borde tillsätta en utredning vars mål är att ta fram en modell för kommunal planering som visar vägen mot ett klimatsmart samhälle där ny bebyggelse inte medför ökad miljöbelastning. Snarare bör minskad belastning gälla.
Den planerade utbyggnaden av E 22 visar att det finns ekonomiska resurser till vägbyggen. Bättre vore om de användes till ett mer klimatanpassat samhälle istället för att försöka lösa rådande problem med samma metoder som orsakat dem. En kommunal utredning borde kunna bidra till en förändring av den ur klimatsynpunkt otidsenliga plan- och bygglagen.
Högni Hansson, före detta miljöchef i Landskrona och lärare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet.
Gå till toppen