Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Underligt att livsmedel och lantbrukare har hamnat i hetluften när det gäller klimatet.”

Fokus har hamnat snett när människor tror att de räddar världen genom att skippa kött, men unnar sig utlandsresor. Det skriver Elisabeth Hidén, ny ordförande för LRF Ungdomen.

Sättpotatis. Lantbruket utgör en grundbult i Sveriges möjligheter att vara självförsörjande, något som alltid är viktigt, men blir extra tydligt i dessa coronatider, skriver Elisabeth Hidén.Bild: Niklas Gustavsson
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Svenskarna reser, i normala tider när landet inte är lamslaget av coronapandemin, mer än någonsin och köper mer kläder än någonsin. Och vegotrenden är starkare än någonsin, speciellt i storstäderna och maten har blivit en central del i klimatdebatten.
Naturligtvis är alla åtgärder som kan minska utsläppen bra åtgärder, men jag vill ändå påstå att fokus hamnat lite snett när människor tror att de ska rädda världen genom att skippa kött, men ändå unnar sig utlandsresor, i alla fall om en verklig förändring eftersträvas.
Livsmedelsproduktionen i Sverige håller världsklass, både med hänsyn till djur och miljö. Lantbrukare producerar inte bara mat på ett hållbart sätt, de bidrar också med arbetstillfällen, öppna landskap och en levande landsbygd. Skogarna och marken binder koldioxid, lantbruket är den enda branschen som har den möjligheten. Det är också en av få branscher som är nödvändig för människans existens.
Lantbruket utgör en grundbult i Sveriges möjligheter att vara självförsörjande, något som alltid är viktigt, men blir extra tydligt i dessa coronatider. Den svenska självförsörjningsgraden när det gäller livsmedel borde vara betydligt högre än dagens 50 procent.
För mig är det underligt att livsmedel och lantbrukare har hamnat i hetluften när det gäller klimatet och pekas ut som bovar. Vore det inte rimligare att titta på shopping och flygresor?
Klädindustrin släpper ut mer växthusgaser än flyget och sjöfarten ihop, enligt FN:s handelsorgan Unctad. Och för att förstå, och få ett perspektiv på relationen mellan livsmedel och flyget, är det värt att notera att ett kilo svenskproducerad benfri kyckling orsakar mellan 2–4 kilo koldioxid medan en flygresa (en flygstol, inte hela planet) mellan Arlanda och Bangkok tur och retur släpper ut cirka 4 ton koldioxid. Allt enligt Naturskyddsföreningen och utsläppsrätt.se. Det innebär att man kan äta 1 333 kilo svensk kyckling (räknat på 3 kilo koldioxid/kilo kött) för samma utsläpp som en Thailandsresa.
Ett annat exempel: Att producera ett par jeans släpper ut 13 kilo koldioxid, något som motsvarar 4 kilo kycklingkött. Uppgifterna kommer från Naturskyddsföreningen.
Att lantbruk i miljöbalken beskrivs som miljöfarlig verksamhet ger mycket missvisande signaler. Givetvis påverkar lantbruket klimatet, det gör så gott som allt människor tar sig för, men att hävda att lantbruket är farligt för klimatet är märkligt. Att producera mat, något som alla behöver, och göra det i världsklass borde snarare ses som klimatnyttigt och föredömligt. Lantbrukare, som fått rollen som skurkar i detta drama, borde istället lyftas fram som hjältar.
De totala utsläppen av koldioxid i världen har länge ökat kraftigt, främst beroende på att förbränningen av fossila bränslen stigit. Ökad produktion, ökad befolkning och ökade transporter gör att utvecklingen går allt snabbare. Sverige har visserligen sedan 1970 lyckats minska användningen av fossila bränslen, mycket tack vare kärnkraften. Men globalt sett går inte trenden åt samma håll.
För att minska den globala uppvärmningen krävs kraftiga åtgärder på alla nivåer. Svenskt lantbruk kan producera mat och förvalta skog och mark på ett hållbart sätt.
Elisabeth Hidén, ny ordförande för LRF Ungdomen, medlemmar i Lantbrukarnas riksförbund under 36 år.
Gå till toppen