Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Tobias Lindberg: Tala om dem som inte hör Tegnell tala.

Anders Tegnell informerar om läget.Bild: Claudio Bresciani/TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.
Det talas om hur det talas om corona. Diskussioner förs på otaliga håll: Är Folkhälsomyndighetens rekommendationer tydliga nog? Är statsepidemiolog Anders Tegnell tillräckligt pedagogisk? Hamnar regeringen rätt i fråga om tilltal och ton?
Men trots alla samtal finns en försummad aspekt - den om vilka myndigheterna inte talar till. Även klara, välavvägda budskap saknar trots allt effekt i grupper de inte når. Och enligt uppgifter till SVT kan bristen på information inom en viss grupp redan ha fått konsekvenser.
Minst sex av de femton personer i Stockholmsregionen som dött av coronavirus har haft somalisk bakgrund. Fem av dessa sex var bosatta i Järvaområdet, enligt Svensksomaliska läkarföreningen.
Där bor folk ofta trångt och flera generationer kan dela lägenhet. Därtill är folkhälsan generellt sämre i utsatta områden som Järva, påpekar läkarföreningens styrelseledamot Jihan Mohamed. Somalier har dessutom en tradition av att besöka varandra för att ge stöd när någon är sjuk och när smittan nådde Sverige fanns inte så mycket information på somaliska.
Svensksomaliska läkarföreningen sprider nu material om coronavirus på somaliska, men förmodligen finns en problematik som kräver långt mer än så. De flesta större svenska städer har så kallade utanförskapsområden som präglas av trångboddhet och bristande integration. Långtifrån alla som bor där behärskar svenska språket, känner till ansvariga myndigheter eller följer svensk nyhetsrapportering. Men myndigheterna har naturligtvis ändå ett ansvar för att försöka nå ut till dem.
Hur den uppgiften sköts behöver diskuteras.
Visst erbjuder till exempel Folkhälsomyndigheten och Krisinformation via nätet material på en rad olika språk. Men de aktiva insatserna för att nå ut till grupper som inte talar svenska tycks främst komma från andra håll.
Angereds närsjukhus i Göteborg tar hjälp av ett sextiotal flerspråkiga hälsoguider som informerar om coronavirus. Och mediehuset Alkompis, som ger nyhetsuppdateringar på arabiska och tigrinska, har på kort tid fördubblat sina tittarsiffror. Samtidigt har människorättsaktivisten Nuri Kino startat informationskampanjen #tellcorona. Han riktade sig först mot flyktingar i Beirut, men såg snart ett stort behov i invandrartäta områden i Sverige. Myndigheterna når inte fram och det medför stora risker, betonar han i en TT-intervju.
"Om vi inte snabbt ser till att de här grupperna får tillgång till adekvat information om hur var och en av oss kan hjälpa till att stoppa smittspridningen, så kommer det att få förödande konsekvenser."
Den varningen bör tas på allvar och huvudansvaret för att nå ut kan inte ligga på lokala och privata initiativ. Myndigheterna måste göra mer för att informera dem som inte kan svenska och aldrig ens har hört talas om råden från Anders Tegnell.
Gå till toppen