Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Funktionsnedsatta drabbas i virusets spår

Coronaviruset slår sönder vardagen för många med funktionsnedsättning. Besöksförbud och inställda dagaktiviteter drabbar de mest utsatta. – Det skapas en oro hos många som kan ta flera år att komma över, säger Ulla Adolfsson, ordförande för Autism- och aspergerförbundet i Sverige.

"Det skapas en oro hos många som kan ta flera år att komma över", säger Ulla Adolfsson, ordförande för Autism- och aspergerförbundet i Sverige.Bild: Adam Ihse/TT
Ulla Adolfssons son Alfred är 39 år och bor på ett gruppboende i Torslanda. Hon känner av egen erfarenhet till den oro som virusutbrottet skapar hos många med funktionsnedsättning och hos deras anhöriga.
– Jag som förälder måste vara välinformerad om vad som händer. Jag måste hela tiden ha flera handlingsalternativ förberedda i huvudet, fler än vanligt, säger hon.
Gruppboendet där Alfred bor har under en period infört besöksförbud.
– Jag kunde inte hälsa på honom under helgen som jag brukar. Men jag fick säga till honom att jag inte hann, för han känner inte till om corona. Och så blir det så länge det inte direkt påverkar honom, säger Ulla Adolfsson.
Ett värsta scenario skulle vara om smittan kommer in på gruppboendet. Ulla Adolfsson har frågat om planeringen på sin sons boende och har fått lugnande besked.
– Då skulle gruppboendet sättas i karantän, men planen är att personalen skulle stanna på boendet i karantänen, säger hon.
Många som bor i gruppboenden har ett stort behov av fasta rutiner. När rutinerna rubbas, verksamhet ställs in och personal man känner uteblir skapas oro.
– Det kan slå hårt för att det bryter rutiner som är grunden till trygghet för många med intellektuell funktionsnedsättning, säger Ulla Adolfsson.
Och ett besöksförbud på boenden kan slå hårt.
– För många är det så att plötsligt finns det inga sociala kontakter alls, säger Eva Jansson, styrelseledamot i förbundets lokalavdelning i Uppsala.
– Det svåraste är när man ruckar på rutinerna. Dessa personer är ofta väldigt beroende av att föräldrar, kontaktpersoner, assistenter och ledsagare lägger upp en social tillvaro för dem. Då blir det extra jobbigt om det försvinner, säger Eva Jansson.
För flera kan inställd dagverksamhet också leda till ekonomiska problem då den ersättning som betalas ut är knuten till att man deltar. Men det finns kommuner som beslutat att ersättningen ska betalas ut oavsett. Falkenberg är en av dem.
– Det är för att de med funktionshinder inte ska drabbas ekonomiskt av det som nu sker, säger Daniel Johansson, socialchef i Falkenbergs kommun.
Virusutbrottet sätter också press på de olika bolag som åtagit sig att stå för assistans enligt den så kallade LSS-lagen.
Anders Westgerd, är vd för GIL, Göteborgskooperativet för independent living, ett av de större assistansbolagen i Sverige.
– Det kommer att bli fler och längre sjukskrivningar. Vi vet att det kommer att bli en personalbrist, säger Westgerd.
Därför rekryterar nu kooperativet personal för fullt.
– Vi måste garantera våra assistansberättigade en personlig assistans så att det kan leva sina liv. I vissa fall handlar det om att överleva.
– Funktionsnedsättningen upphör ju inte bara för att vi har ont om personal. Vi har ett uppdrag och det måste vi slutföra.
Fakta

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS står för "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade". Den infördes 1994.

Lagen omfattar tio olika typer av insatser, bland annat personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice i hemmet och bostad med särskild service (så kallade LSS-boenden).

Man skiljer på tre olika typer av LSS-boenden.

+ Dels gruppbostäder för personer med stora behov av tillsyn och omvårdnad där det är nödvändigt att personal finns till hands dygnet runt.

+ Dels servicebostäder med tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp.

+ Dels särskilt anpassade bostäder där en lägenhet anpassats för personens behov men där ingen fast personal ingår.

Lagen gäller för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och för personer med olika former av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar.

Det är huvudsakligen kommunen som har ansvar för att lagen följs. Lagen har under senare år varit mycket omdebatterad. Utredningen "Översyn av insatser enligt LSS" (SOU 2018:88) lades fram i januari 2019 bland annat med syfte att sätta en gräns för samhällets kostnader för insatserna. Utredningen föreslår att lagen ska justeras från 1 januari 2022.

Gå till toppen