Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Ge mer stöd till företag. Men ställ krav därefter.

Magdalena Andersson (S) kommenterar Arbetsförmedlingens varselstatistik.Bild: Pontus Lundahl/TT
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Svensk ekonomi bromsar hårdare än någonsin. Åtminstone enligt Swedbanks nya prognos. BNP väntas minska med 6 procent under andra kvartalet jämfört med det föregående och redan till sommaren spås arbetslösheten ha stigit till 10 procent. Det är enligt storbankens mer optimistiska scenario. Om restriktionerna som införts för att minska spridningen av coronavirus inte lättas "inom en snar framtid" bedöms de ekonomiska effekterna bli ännu värre.
Bankekonomerna tror att det behövs fler stimulanser från staten. Så långt är de flesta bedömare överens. Och på onsdagen presenterade regeringen tillsammans med C och L ytterligare en extra ändringsbudget med åtgärder för att hjälpa småföretag, däribland hyresstöd samt tillfälligt sänkta arbetsgivar- och egenavgifter.
Finansminister Magdalena Andersson (S) har redan tidigare lagt fram en extra ändringsbudget med stödåtgärder. Därtill har regeringen och Riksbanken beslutat om flera hundra miljarder kronor i lån och kreditgarantier. Men det senare är förstås pengar som så småningom ska betalas tillbaka till staten och många ifrågasätter villkoren för att få stöd.
Enligt Mellby gårds vd Johan Anderssons beräkningar ger den statliga hjälpen för stärkt likviditet en räntapå motsvarande 6,6 procent.
"Det finns ljusskygga kreditmarknadsbolag som ger bättre villkor", säger han till Dagens industri.
Ekonomiprofessor Magnus Henrekson menar i sin tur att företag inte kan överbrygga krisen med hjälp av lån även om de skulle vara räntefria. Staten måste vidta massiva åtgärder för att sänka företagens kostnader, skriver han på DN Debatt. Bland annat bör staten ta hela kostnaden för permitterade anställda inom tjänstesektorn samt ge uppskov med betalning av bank- och hyresskulder. Sammanlagt handlar det om åtgärder för uppemot 100 miljarder kronor i månaden under ett halvår.
Det har Sverige råd med, resonerar Henrekson, eftersom statsskulden internationellt sett är låg. En stor del av pengarna kommer tillbaka till stat, kommuner och regioner via skatt och sociala avgifter. Och alternativet, med företagskonkurser och snabbt stigande arbetslöshet, kan bli ännu dyrare för staten.
Regeringen kan inte bara se på medan egentligen livskraftiga företag går omkull på grund av tillfälliga omständigheter. Planering måste ske för tiden efter pandemin. Samhällsfunktioner behöver då fungera som förut och permitterade anställda ha jobb att gå tillbaka till.
Men samtidigt kan staten inte skänka bort pengar hur som helst. När skattemedel kommer privata aktörer till del måste det också gynna det offentliga.
Arena idés chefekonom Sandro Scocco för i Aftonbladet fram tanken på att staten ska ge företag kapital i utbyte mot ägande.
Det lär inte vara sista gången under coronakrisen som tanken väcks på att förstatliga företag. Men det fria näringslivet bör naturligtvis förbli fritt. Vad som krävs är snarast frihet under större ansvar.
Många upprörs nu, på goda grunder, av hur företag som får del av regeringens och Riksbankens krisåtgärder ogenerat planerar för att i vanlig ordning dela ut vinst till aktieägarna. Endast ett fåtal bolag har så här långt beslutat att ställa in utdelningen.
Styrelsen för lastbilstillverkaren AB Volvo – som nyligen permitterat 20 000 anställda med skattebetalarnas stöd – lade rent av ett förslag om extra aktieutdelning. Det drogs tillbaka efter hård kritik, men planerna på ordinarie utdelning ligger fast.
Även storbankerna tycks alltjämt planera för aktieutdelning, trots att Finansinspektionen manar dem att avstå för att värna finansiell stabilitet. Förhoppningsvis böjer de sig snart för trycket. Alltifrån Moderaterna till LO uppmanar bolag som får del av statligt krisstöd att avvakta med utdelningen.
En svår tid väntar för den svenska ekonomin och mer kan behöva göras för att stimulera den. Men de folkvalda måste hålla sig till vad som kan försvaras inför väljarna. Då är det minsta som kan krävas att företag inte ger intryck av att stoppa stödpengar i aktieägarnas fickor.
Gå till toppen