Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Beredskapslagren avskaffades långt före omregleringen av apoteksmarknaden.”

Moderaterna har länge lyft fram behovet av att stärka beredskapen liksom behovet av en bättre fungerade krisledning inom regeringskansliet. Det skriver Johan Hultberg (M), riksdagsledamot i socialutskottet.

Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Texten har uppdaterats.
Om de lager som finns på apoteken har blivit bättre eller sämre sedan 2009 är svårt att avgöra, skriver Johan Hultberg (M).Bild: Hasse Holmberg/TT
Enna Gerin, Patrik Lundqvist och Mari Rustad, medlemmar i S-föreningen Reformisterna, tar upp en livsviktig fråga, Sveriges läkemedelsförsörjning (Aktuella frågor 28/3).
Men dessvärre väljer den socialdemokratiska trion att reducera den stora och komplexa frågan till att handla om ”privatisering”.
Enligt Gerin, Lundqvist och Rustad skulle Sveriges läkemedelsförsörjning vara tryggad om apoteken återinfördes under statlig kontroll. De hävdar också att Sverige fram till 2009 hade ett system som ”fungerade utmärkt” men som sedan slogs i spillror genom avreglering. Det är en beskrivning som stämmer illa med verkligheten.
Den svenska apoteksmarknaden avreglerades inte 2009. Däremot skedde en omreglering som innebär att statens ensamrätt att bedriva apotek upphörde. Apoteksmarknaden är fortfarande strikt reglerad. Den som vill driva apotek måste få tillstånd av Läkemedelsverket, prissättningen på läkemedel inom landets läkemedelsförmån är reglerad och samtliga apotek står under statlig tillsyn.
En av de främsta anledningarna till att alliansen avskaffade apoteksmonopolet var att öka tillgängligheten. Och det har lyckats. Sedan omregleringen 2009 har antalet apotek i Sverige ökat med mer än 50 procent. Samtliga län har fått fler apotek, öppettiderna har förbättrats och receptfria läkemedel kan köpas i lokala snabbköp eller på bensinstation. Dessutom finns det nu också möjlighet att tryggt beställa läkemedel via nätet, något som ytterligare har förbättrat tillgängligheten, inte minst för personer som har långt till närmaste fysiska apotek.
Det är sant att Sveriges läkemedelsförsörjning är sårbar och att vi inte har den beredskap som vi borde. Men att skylla det på omregleringen är att göra det enkelt för sig. Sveriges såväl militära som civila beredskap har under decennier nedmonterats. När det gäller beredskapslagren av läkemedel så avskaffades de långt före omregleringen av apoteksmarknaden. Inte heller lagerhållningen på landets centrallager påverkades av omregleringen. Idag, precis som innan 2009, avgör tillverkarna hur stora lager man ska ha av ett visst läkemedel. Om de lager som finns på apoteken har blivit bättre eller sämre sedan 2009 är svårt att avgöra. Det finns idag fler mindre apotek än tidigare och de har självfallet svårt att ha stora lager av ett visst läkemedel eller lager av läkemedel som sällan efterfrågas. Men att det finns betydligt fler apotek gör på samma gång att det finns fler lager.
Den nu pågående coronakrisen sätter hela det svenska samhället på prov och osäkerheten är stor när det gäller krisens effekter. Att som de tre medlemmarna i Reformisterna spela på den oro som många känner just nu är smaklöst och kontraproduktivt om man vill att Sverige ska upprätthålla en god läkemedelsförsörjning. Det riskerar att öka hamstringen, något som kan leda till att läkemedel tar slut trots att någon brist egentligen inte existerar. Hittills under coronakrisen har vi inte sett några större bristproblem, men det har funnits tendenser till hamstring och det har fått apoteksbranschen och Läkemedelsverket samt nu också regeringen att agera.
När den akuta krisen är över kommer en tid för ansvarsutkrävande och debatt om hur det svenska samhället bättre kan rustas för framtida kriser. Moderaterna har länge lyft fram behovet av att stärka beredskapen liksom behovet av en bättre fungerade krisledning inom regeringskansliet. Men nu är fel tid att peka finger. Fokus måste istället vara att mildra krisens effekter och finna lösningar på de många problem som coronakrisen skapar.
Johan Hultberg (M) är riksdagsledamot i socialutskottet.
Gå till toppen