Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”I första linjens skydd mot att livet går sönder ska vardagslunken inte behöva vara en utmaning.”

I Sverige pågår sedan ett och ett halvt år en total översyn av sjukvårdens kapacitet att hantera allvarliga kriser. Men de avgörande förbättringar som behövs är redan kända. Det skriver Lina Nordquist och Allan Widman, Liberalerna.

Sjukvårdens största utmaning är att hitta och behålla kunniga medarbetare, skriver artikelförfattarna.Bild: Sara Johari
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Kampen mot det nya coronaviruset påminner om hur sårbara vi människor är och hur viktigt det är att sjukvården är rustad för det oväntade.
Sverige saknar lager av livsviktiga mediciner trots att myndigheter och experter har varnat för de risker det för med sig i flera år.
De beredskapslager som fanns förr existerar inte längre. Samtidigt gör den medicinska utvecklingen att läkemedlen blir allt fler och restnoteringarna ökar.
Det går inte att chansa när det gäller livsavgörande läkemedel. Sverige behöver ha dem i lager. Därför lade Liberalerna i höstas en motion i riksdagen om trygg tillgång till läkemedel. Förslaget bygger på Finlands modell och på kunskap från Lunds universitet om hur läkemedelsförsörjningen kan säkras i vardagen och under minst tre månader vid kris och krig. En läkemedelsförsörjningsmyndighet bör inrättas och få tillsyn över regioner, läkemedelsföretag och Folkhälsomyndigheten, så att det finns lager av vissa livsavgörande läkemedel. I torsdags röstades vårt förslag ned i riksdagen. Men vi ger oss inte.
Även den rådande situationen nu under coronakrisen med brist på bland annat sjukhusutrustning hade kunnat undvikas med en bättre beredskap. För visst går det att sköta vardagen slimmat och kostnadseffektivt, men Sverige behöver beredskapslager även för sådant som sjukhusutrustning, och inte minst en on-knapp för snabb omställning när det behövs.
För att säkra viktig sjukvårdsmateriel behöver lagstiftningen ses över när det gäller upphandling för samhällsviktig verksamhet som sjukvård.
Så hur ska då allt detta finansieras? Vardag och krislägen behöver hanteras på olika sätt. Stora lager kostar pengar, men det är också kostsamt att inte vara beredd på det oväntade. Det kan verka billigt att låta bli att teckna hemförsäkring – tills olyckan är framme. Varje region bör rimligen ha lager för en kortare tids problem, men staten behöver ta ett finansiellt ansvar för krisberedskap. Då kan resurserna dessutom användas i den region där krisen finns just då.
Sjukvårdens största utmaning är att hitta och behålla kunniga medarbetare. Det svenska försvaret har dessutom ingen egen omfattande sjukvård, utan behöver använda personal från den vanliga sjukvården.
I Sverige pågår sedan ett och ett halvt år en total översyn av sjukvårdens kapacitet att hantera allvarliga kriser. Men de avgörande förbättringar som behövs är redan kända.
Staten behöver säkra att de som arbetar inom sjukvården får bästa möjliga arbetsvillkor. För att slita mindre på anställda i extremlägen måste både politiker på nationell nivå och myndigheter rannsaka sig själva, se över lagar, direktiv och rekommendationer för att minska byråkrati, hinder och belastning. Arbetsverktyg som it och logistik måste förbättras och löneutvecklingen för många yrken stärkas med statliga pengar.
De som arbetar inom sjukvården behöver bättre villkor alla dagar, inte bara under en kris som nu.
I första linjens skydd mot att livet går sönder ska vardagslunken inte behöva vara en utmaning.
Lina Nordquist (L) , riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson.
Allan Widman (L), riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson.
Gå till toppen