Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Oklart hur britterna styrs med Boris Johnson på IVA.

Premiärministerns vård är den stora nyheten.Bild: Kirsty Wigglesworth
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
När Storbritanniens premiärminister Boris Johnson för snart två veckor sedan, som första regeringschef, meddelade att han hade smittats av coronaviruset tycktes symptomen inte farligare än att han kunde fortsätta leda regeringen och landet genom pandemikrisen.
Nu är läget ett annat. Under söndagskvällen, mitt under den brittiska drottningens tv-sända tal till folket, togs premiärministern hastigt in på sjukhus. På måndagskvällen meddelades att symptomen hade blivit så svåra att de nu krävde intensivvårdsbehandling, där Johnson i skrivande stund fortfarande befinner sig.
Förloppet är inte ovanligt, menade statsepidemiolog Anders Tegnell i måndagskvällens Aktuellt (6/4).
”Det är en rätt klassisk sjukdomsutveckling. Att man efter ganska lång tids halvsjuklighet ibland väldigt, väldigt plötsligt blir mycket sämre på kort tid”, sade Tegnell, och påpekade att medan människor i yngre åldersgrupper ofta klarar sig bra, försämras prognosen ju äldre patienten är. Var Johnson – 56 år i sommar – hamnar på den skalan återstår att se. Enligt premiärministerns kansli fick Johnson extra syrgas under tisdagen, men behövde inte respiratorvård.
Många politiska ledare har stärkt sitt förtroende bland väljarna under de senaste veckorna av coronakris. Det syns i Sverige, där förtroendesiffrorna för en nästintill uträknad Stefan Löfven (S) har rusat i höjden. Och i Storbritannien, där förtroendet för såväl den brittiska regeringen som för premiärministern ligger på de högsta siffrorna på tio år.
Nytt för ett politiskt splittrat land där de senaste årens brexitdebatt knappast bidragit till enighet.
Men redan före coronakrisen tycktes en stor del av britterna lita på att den excentriske – och för en liberal stundom provocerande – premiärministern skulle vara rätt person att leda landet och ta Storbritannien igenom den uppslitande skilsmässan med EU. Valet i december förra året gav Boris Johnson en massiv majoritet i underhuset, ett betryggande mandat och något ingen konservativ ledare hade lyckats med sedan 80-talets Thatcher-era.
Hade siffrorna varit möjliga utan Johnson som partiledare? Inte ens de politiska motståndarna ifrågasätter den saken. Vilket gör premiärministerns frånvaro under en av landets största utmaningar i modern tid än mer problematisk.
Över 50 000 britter har hittills konstaterats smittade av coronaviruset och kurvan över antalet döda stiger skarpt uppåt. Vem ska nu peka ut den fortsatta riktningen i landet som trots några av Europas hårdaste restriktioner ännu inte ser önskade resultat?
I dagsläget tycks denna någon vara utrikesminister Dominic Raab, som åtminstone tillfälligt har tagit över Johnsons sysslor. Men vem tar över om premiärministern skulle bli borta en längre tid, eller inte kommer tillbaka alls? Det är inte helt klart.
Den brittiska premiärministern besitter betydande makt, både exekutiv och lagstiftande, men eftersom Storbritannien saknar en skriven författning tycks ingen formaliserad ordning för dagens läge finnas. Och inte heller möjligheten för en ställföreträdande premiärminister att kliva in och fullt ut ta över Boris Johnsons uppgifter; vilka befogenheter Raab nu har är alltså inte kristallklart.
Under tisdagen meddelades att också samordningsminister Michael Gove, en annan nyckelperson i den brittiska kampen mot viruset, sitter i coronakarantän. Ännu ett tungt avbräck i en redan svår ledarsituation.
Lägg till allt detta att Storbritannien – pandemi eller ej – måste fortsätta styras också i andra delar. Johnsons regering har bara till december på sig att lösa de sista knutarna i brexitfrågan. Förhandlingarna som från början hade en erkänt pressad tidtabell har redan försenats, inte minst eftersom också EU:s chefsförhandlare Michel Barnier i mitten av mars tilldrog sig coronaviruset och tvingades jobba hemifrån.
"The Prime Minister remains the Prime Minister", premiärministern fortsätter vara premiärminister, sade en talesperson för Boris Johnson på tisdagseftermiddagen.
Vilket knappast bidrar till klarhet i frågan om hur landet nu ska styras. Men än så länge håller det brittiska lugnet i sig.
Gå till toppen