Den enskilde måste själv ansöka om att få tillbaka karensavdraget arbetsgivaren har gjort och det görs via Försäkringskassans e-tjänst.

Och på tisdagen öppnades slussarna. De första timmarna strömmade runt 100 ansökningar i minuten in till myndigheten, eller vid lunchtid runt 35 000.

Bakgrunden är regeringens snabba besked i coronakrisens inledning om att karensdagens skulle slopas. Syftet var att förmå alla med minsta symtom att stanna hemma, och att människor skulle hållas skadelösa.

Beloppet har av regeringen bestämts till 700 kronor före skatt, lika för alla, eftersom det enligt myndigheten skulle bli en ohanterlig arbetsbörda att räkna ut vad var och en skulle få.

”Staten kompenserar tillfälligt för karensavdraget med anledning av coronaviruset så att människor stannar hemma vid sjukdom”, skrev regeringen när beskedet meddelades.

Beloppets storlek innebär dock inte att det handlar om ett helt slopat karensavdrag. På en månadslön på 30 000 kronor skulle beloppet behöva vara 1 500 kronor för att full kompensation ska gå ut.

För staten handlar det ändå om en kostnad på i runda slängar 50 miljoner kronor per dag, baserat på takten som ansökningarna kommit in till Försäkringskassan första dagen.

Från sjuklönedag 2 till och med 14 utgår sedan 80 procent av lönen. De dagarna betalar arbetsgivaren ut till den anställde som tidigare, sedan får företaget pengarna tillbaka genom en kreditering av skattekontot under perioden med de tillfälliga coronareglerna, april–maj. Här behövs alltså inget eget agerande från den anställde.

Även egenföretagare, arbetslösa och tillfälligt anställda slipper karensavdrag för första sjukdagen.

Trots den enorma anstormningen av ärenden räknar Terese Östlin, nationell samordnare på Försäkringskassan, med att myndigheten ska kunna betala ut pengarna inom fem dagar, åtminstone för alla ärenden som hanteras maskinellt.