Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Anders Åkesson: ”Vårdens normalläge är varken rimligt eller normalt.”

Bild: Erik Nylund
Detta är en opinionstext av en fristående kolumnist. Åsikterna är skribentens egna.
Det står allt mer tydligt att den situation som vården är på väg in i saknar motstycke i Sverige. Intensivvården blir allt mer påtagligt pressad i landets regioner. Utifrån att covid-19 inte slagit till med full kraft mot vårt land ännu så har vårt samhälle och vården fått en viss tid att ställa om. Det är allt ifrån att operationer ställs in till att Socialstyrelsen tagit fram underlag för prioriteringar. De beslut som fattas nu relaterat till corona kommer att påverka vården under en längre tid.
Vården ska efter coronakrisen kunna återgå till det läge som gällde tidigare. Situationen var redan då ansträngd med vårdplatsbrist och svåra etiska val. Det normalläge som gällt för vården under flera år är varken rimligt eller normalt. Vårdens normalläge innebär överbeläggningar, bristande tillgänglighet och övertid. Den nära framtiden kommer utan tvekan att öka arbetsbelastningen på vården. Efter att pandemin mildrats så kan köerna till vården upplevas som ohanterligt långa för vårdens personal.
För att vård och omsorg ska kunna klara framtiden så kommer det att behövas såväl insatser som görs nu i krisens öga men också beslut som pekar ut en riktning för framtiden, detta för att vårdens personal ska kunna känna tillit.
Redan i det så kallade normalläget av vården och omsorgen finns det en stor intjänad övertid och det nuvarande personalbehovet gör att antalet övertidstimmar kommer att öka under året. När övertiden tas ut kommer många inom vården med medellånga högskoleutbildningar att nå den statliga brytpunkten för skatt. För att motivera till mer tid inom vården behöver den statliga skatten för vårdpersonal tas bort för det arbete som görs utöver ordinarie tjänst under 2020. Detta är också nödvändigt om kommande vårdköer ska kunna kortas när så blir dags. Tänk om man kunde göra denna skatteväxling istället för borttagandet av värnskatten.
Enligt SCB:s rapport från 2017 är det cirka 11 000 legitimerade sjuksköterskor som arbetar utanför vård och omsorg, vilket är 10 procent av alla utbildade sjuksköterskor under 65 år. Enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har upp mot 4 procent av alla sjuksköterskor lämnat den direkta sjukvårdsverksamheten och istället blivit chefer inom offentlig förvaltning. Staten har hittills inte tagit hänsyn till att allt fler sjuksköterskor lämnat sjukvården när man beslutat om antalet utbildningsplatser. Om regeringen redan i vårbudgeten fattade beslut om ytterligare 1 000 extra utbildningsplatser till sjuksköterskor skulle det visserligen inte ge effekt i år, men det skulle visa en viktig inriktning.
Vi är många som hyllar vårdens personal som hjältar nu. Viktigt är att vi gemensamt kommer ihåg denna känsla i höst när köerna till vården blivit längre och då vi kanske tycker att nu borde allt vara som innan. Men mest önskvärt vore att partierna efter coronakrisen verkligen samlade sig till en gemensam vårdvision som lyfter vårdens personal även efter detta förbannade virus.
Gå till toppen