Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: För krisföretag finns ingen vinst med att dela ut vinst.

SKF:s tillverkning rullar på – med hjälp från staten.Bild: Björn Larsson Rosvall/TT
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Att ta emot krisstöd med ena handen och dela ut vinst med den andra? Nej, det går inte för sig. Om den saken var riksdagspartierna eniga när de klubbade den nya lagen om hjälp till utsatta företag. Möjligheten att korttidspermittera istället för att säga upp personal sades endast vara för arbetsgivare med allvarliga ekonomiska problem.
"Under sådana förhållanden kan det inte anses försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd från det allmänna samtidigt genomför aktieutdelningar", skrev finansutskottet.
Lagstiftarnas avsikt råder det alltså ingen tvekan om. Men det brådskade att få åtgärden på plats och som ofta när det går fort blev det ett hantverk med brister. Något uttryckligt förbud råder därför inte mot att få stöd och samtidigt dela ut vinst till ägarna.
Många av de korttidspermitterande företagen bortser från detta kryphål mellan lagligt och lämpligt. Otaliga har under de senaste månaderna dragit tillbaka eller skjutit upp vårens utdelningar. Andra har nöjt sig med att begränsa beloppet. Genom dessa åtgärder har aktieägare i de största svenska börsbolagen, enligt SVT, gått miste om sammanlagt 107 miljarder kronor. Om utdelning på ytterligare ett trettiotal miljarder har det ännu inte getts några besked.
Bolagen som staten håller under armarna borde ha starka skäl att hålla igen. För det handlar inte bara om hänsyn till juridiken, utan också politiken och allmänheten.
Storföretag som redan har delat ut till ägarna får nu se sina varumärken ta skada. SVT lyfter fram SKF som exempel. Även om verkstadsjätten har halverat utdelningen lär siffrorna sticka i ögonen på många: bolaget har ansökt om 40 miljoner i krisstöd från staten – och ger 1,3 miljarder kronor till ägarna.
Assa Abloy har också halverat utdelningen. Men när det ändå gavs 2,2 miljarder kronor till ägarna framstår det knappast som glasklart varför bolagets permittering av 1 200 anställda ska finansieras med skattemedel. Och hur blir det med utdelningen från AB Volvo, som väntas få över 1 miljard kronor i statligt permitteringsstöd?
Visst har bolagen ingått överenskommelser med sina ägare om att de ska få avkastning på investerade pengar och näringslivet måste även fortsatt ha goda möjligheter att få tillgång till kapital. Men just nu råder minst sagt extrema omständigheter. Spelplanen har på kort tid förändrats i grunden. Alla avstår från sådant som tidigare togs för givet. Så varför skulle det vara självklart med utdelning från bolag som anser sig vara i behov av statligt stöd?
Kanske bryr sig ledningarna för vissa företag inte om vad allmänheten tycker om utdelningsbesluten. Men det vittnar i så fall om bristande förmåga att tänka i flera steg.
Coronapandemin riskerar att bli lång och de ekonomiska följdverkningarna ännu längre. Det kan dröja åratal innan världsekonomin fungerar som vanligt igen. Många bolag kan behöva hjälp från ytterligare statliga stödinsatser. Och sådana kan de folkvalda inte besluta om med mindre än att även väljarna ser det som rimligt.
Nidbilden av giriga kapitalister riskerar att spridas och skruva upp diskussionerna om att delförstagliga företag som får stöd.
Ett näringsliv som brister i självreglering löper dessutom klar risk för lagreglering. Finansminister Magdalena Andersson (S) öppnar redan för stramare tyglar i en intervju med SVT.
"Är det så att det visar sig att man har stora möjligheter att göra stora utdelningar, då måste vi se över lagstiftningen. Jag tvekar inte att skruva i den."
Då är det svårt att se vad företag som får stöd från staten egentligen ser för vinst med att dela ut vinst.
Gå till toppen