Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Vi klarar oss utan firande – det är viktigare att visa solidaritet idag

Studenten är inte slutet, det är bara början i våra liv, skriver de fyra undertecknarna.Bild: Niklas Gustavsson
Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
Sverige befinner sig i den största krisen sedan andra världskriget. Alla grupper inom samhället är tvungna att ta sitt ansvar för att minska smittspridningen. Medan situationens allvar oupphörligen skruvas upp, verkar många studenters oro kring den pågående pandemin bli allt mer nedtonad. Det är beklagligt att samtliga har fått förhoppningarna och planerna förstörda av covid-19:s framfart. För oss elever är studenten väldigt symboliskt belagd; den symboliserar hur vi kliver in i vuxenlivet. Men vi måste ställa oss frågan om symbolik är viktigare än människoliv eller lidande? Är en dag av glädje och firande viktigare än sorgen som kommer när nära och kära går bort?
Låt oss adressera elefanten i rummet: Studenten är inget livsnödvändigt, vi klarar oss mycket väl utan studentfirandet. Ser man förbi symboliken är studenten egentligen ett evenemang präglat av intoxikation och omdömeslösa handlingar. Polisen och sjukvården är belastad redan som det är under pandemin och det vore bäst om de besparas påfrestningen att agera som våra barnvakter denna student. Studenten är inte slutet, det är bara början i våra liv.
Riktlinjer kring hur kommuner och regeringen valt att bemöta pandemin är kristallklar. Social distansering är inte lika med att fira studenten. Att fira studenten innebär stora folkmassor, oavsett hur stor andel optimism och framåtandan alla besitter. Det är många som förbiser virusets existens i Sverige, som att vi på något sätt är immuna. Det går inte att förneka faktumet om vilka konsekvenser viruset har på både hälsan och ekonomin, och att dessa två är beroende av varandra. Studenten är inget undantag och viruset tar inte ledigt under omständigheterna. Trots alla kompromisser man försöker framlägga kring firandet kommer studenternas begäran på tillfredsställelse och symbolik att leda till förödande konsekvenser. Detta är någonting som på ett förvrängt sätt har blivit accepterat emellan ungdomarna.
Vissa vill tro på objektiv rationalitet när man vill vara solidarisk, men i nästa stund är man beredd att begå en stor samhällsfara som att fira studenten. Detta är en oreda vars hyckleri inte kan försvaras. Var är solidariteten? Vi måste lära oss och visa hjärta i denna tid, låt oss gå igenom detta tillsammans. Det är dags att lägga egoismen åt sidan och göra de uppoffringar som måste göras för att vi tillsammans skall klara oss igenom denna kristid så bra som möjligt.
Melvin Murphy
Andrey Zhukov
Joel Härstedt
Carl Martinsson
Gå till toppen